I del 3 av Klimatvetts inläggsserie "Fakta om jordens klimat" behandlas interglacialer.
För viss introduktion hänvisar jag till mina tidigare inlägg där Klimatvetts två föregående "Fakta om jordens klimat" avhandlats.
Notera att den använda grafen (återigen) är en omritad version från en av graferna i en studie (1) vars innehåll i övrigt inte förmedlas. Temperaturvariationerna gäller Antarktis.
Jag är aningen osäker på förekomsten av det utskrivna "... drivs av naturkrafter bortom vår kontroll" och dess syfte.
Varför behöver det nämnas?
Är det för att leda läsaren in i tron att människan inte kan påverka klimatet?
Det vore i och för sig aningen paradoxalt eftersom Klimatvett (och CO2 Coalition som Klimatvett hämtar stora delar av sin information från) på annat håll menar att CO2-utsläppen bör få fortgå för att främja en varm och - enligt dem - frodig planet. Men det återkommer jag eventuellt till i ett senare inlägg.
Det berörda klimatvett-inlägget publicerades 10.11.2023. Innan dess har försvarlig mängd publicerad (peer review) forskning påvisat att skeendet för kommande nedisning inte har möjlighet att ske helt i enlighet med det "naturliga" förloppet (2,3,4,5,6). Dessa studier kunde Klimatvett lätt ha kollat upp. Mänskligheten har redan ändrat klimatframtiden och i den bemärkelsen är inte ens istidscykeln "bortom vår kontroll".
Hur nära slutet av vår nuvarande mellanistid (Holocen) vi är blir inte helt relevant i ljuset av det ovan konstaterade. Men om vi för en stund bortser från att mänskligheten redan ändrat kommande naturliga klimatutveckling i enlighet med istidscykeln så kan man förstås mycket väl fråga sig när det i så fall skulle tänkas vara slut på interglacialen. Mer om det nedan.
- Ja! Nedisningen går långsammare än uppvärmningen. Det råder alltså asymmetri förhållande till solinstrålningen (se även Del 2). De exakta orsakerna är inte helt klarlagda, men beror troligen på en rad feedback-effekter som t.ex. havsvattentemperatur, temperaturens transport i vattenlager, isbildning samt dess effekter (7).
- Ja! Under de kallare perioderna förekommer mindre värmeperioder - interstadialer.
- Nej! Eem (föregående interglacial) var ca 13 000 - 15 000 år (8,9). Nuvarande (Holocen) har pågått i ca 11 700 år. MIS 9 (ca 330 000 år sedan) var längre än Holocen hittills. Holstein (MIS 11) var mycket längre än Holocen hittills varit. Nu tog jag förvisso med en "extra" interglacial (Holstein) men det går alltså inte att rakt av säga att Holocen pågått längre än de tre föregående när två av dem var längre.
- Nja! MIS 7 (den varmaste delen 7e för 240 000 år sedan) var troligen inte varmare än Holocen (10,11,12). MIS 9 ganska jämförbar.
- Eller? Har Holocen verkligen haft större temperaturfluktuation än de tidigare? Finns det källa på det?
Eller är det en förhastad och skev slutsats baserad på det faktum att temperaturdata (proxy) tappar resolution bakåt i tid? (13,14)
- Kanske, kanske inte! Istidscyklerna följer inte ett upprepat mönster som gör att man kan dra några slutsatser enbart på temperaturkurvornas utseende. Även utan antropgena växthusgasutsläpp finns beräkningar som pekar på att nedisning inte sätter igång på länge än (2,15,16,17). Ruddiman, 2003 (18) tror inte på fullt så lång naturlig interglacial som Archer et al., 2005 (2) men har även han avskrivit en snar nedisning pga. växthusgasutsläpp.
Under Lilla istiden hade man ännu inte klart för sig att jordklotet genomgår en istidscykel. Insikt om att glaciärer en gång varit större dök upp under 1700-talet och stärktes under 1800-talet. Men det var inte förrän mot slutet av 1800-talet som bilden började klarna och via tidigare nämnda Milanković även förståelsen om en istidscykel och därmed presumtivt kommande nedisningar. I den bemärkelsen är det oerhört svårt att förstå varför de - människorna under Lilla istiden - skulle trott "startskottet hade gått".
Kommentar på rödmarkerad slutkläm: Jag försöker hitta "vissa forskare" som menar att planeten är på väg mot en "total infrysning". Men jag hittar inte dessa "vissa forskare". Måhända söker jag dåligt. En referens i Klimatvetts inlägg hade varit riktigt prima.
De [klimat]forskare jag (i förbifarten) ser nämna saken i samband med att de får frågan avfärdar tanken eftersom solen sakteliga ökar i styrka. Läget är alltså ett annat än under slutet av Proterozoikum när klotet senast blev en "snöboll" (19). Det finns alltså inga vetenskapliga indikationer på att klotet av naturliga faktorer skulle inträda i ett sådant stadium. Allt ordande om att så riskerar vara fallet är därmed... alarmism... som dessutom saknar relevans eftersom det skulle handla om ett skeende ofattbart långt in i framtiden.
Summa summarum: Utsagorna i Klimatvetts Interglacial-inlägg har extremt lite med den evidensbaserade vetenskap Klimatvett säger sig vilja förmedla. Tvärtom antyds utan källhänvisning att mänskligheten är på väg mot en istidskatastrof. Detta är troligen ett sätt att underbygga idén om att växthusgasutsläpp bör få fortgå oförändrat. Det finns alltså ett visst drag av samma alarmism man ofta beskyller klimatvetenskapen för att ty sig till.
I nästa inlägg kommer jag fram till Klimatvetts klimatfakta (del 4) om Eem-interglacialen.
Kan måhända där finnas relevant fakta som håller för källgranskning?
Referenser:
1.
J. Jouzel et al. ,Orbital and Millennial Antarctic Climate Variability over the Past 800,000 Years.
Science 317, 793-796 (2007).
DOI:10.1126/science.1141038
2.
Archer, D., and A. Ganopolski (2005)
A movable trigger: Fossil fuel CO2 and the onset of the next glaciation
Geochem. Geophys. Geosyst., 6, Q05003,
doi:10.1029/2004GC000891
3.
Kaufhold, C. and Ganopolski, A.:
Deep-future climate change scenarios for site selection of nuclear waste disposal in Germany,
Saf. Nucl. Waste Disposal, 2, 89–90,
https://doi.org/10.5194/sand-2-89-2023, 2023.
4.
Ganopolski, A., Winkelmann, R. & Schellnhuber, H.
Critical insolation–CO2 relation for diagnosing past and future glacial inception.
Nature 529, 200–203 (2016).
https://doi.org/10.1038/nature16494
5.
Talento, S. and Ganopolski, A.:
Reduced-complexity model for the impact of anthropogenic CO2 emissions on future glacial cycles,
Earth Syst. Dynam., 12, 1275–1293,
https://doi.org/10.5194/esd-12-1275-2021, 2021.
6.
Willeit, M., Ganopolski, A., Robinson, A., and Edwards, N. R.:
The Earth system model CLIMBER-X v1.0 – Part 1: Climate model description and validation,
Geosci. Model Dev., 15, 5905–5948,
https://doi.org/10.5194/gmd-15-5905-2022, 2022.
7.
Ramadhin, C. and Yi, C.:
ESD Ideas: Why are glaciations slower than deglaciations?,
Earth Syst. Dynam., 11, 13–16,
https://doi.org/10.5194/esd-11-13-2020, 2020.
8.
Salonen, J.S., Helmens, K.F., Brendryen, J. et al.
Abrupt high-latitude climate events and decoupled seasonal trends during the Eemian.
Nat Commun 9, 2851 (2018).
https://doi.org/10.1038/s41467-018-05314-1
9.
NEEM community members.
Eemian interglacial reconstructed from a Greenland folded ice core.
Nature 493, 489–494 (2013).
https://doi.org/10.1038/nature11789
10.
Past interglacials Working Group of PAGES (2016),
Interglacials of the last 800,000 years,
Rev. Geophys., 54, 162–219,
doi:10.1002/2015RG000482.
11.
Tzedakis, P., Crucifix, M., Mitsui, T. et al.
A simple rule to determine which insolation cycles lead to interglacials.
Nature 542, 427–432 (2017).
https://doi.org/10.1038/nature21364
12.
Hobart, B., Lisiecki, L.E., Rand, D. et al.
Late Pleistocene 100-kyr glacial cycles paced by precession forcing of summer insolation.
Nat. Geosci. 16, 717–722 (2023).
13.
Wilcox, P.S., Honiat, C., Trüssel, M. et al.
Exceptional warmth and climate instability occurred in the European Alps during the Last Interglacial period.
Commun Earth Environ 1, 57 (2020).
https://doi.org/10.1038/s43247-020-00063-w
14.
Lovejoy, S. and Lambert, F.:
Spiky fluctuations and scaling in high-resolution EPICA ice core dust fluxes,
Clim. Past, 15, 1999–2017,
https://doi.org/10.5194/cp-15-1999-2019, 2019.
15.
A. Berger, M. F. Loutre,An Exceptionally Long Interglacial Ahead?.
Science 297,1287-1288 (2002).
DOI:10.1126/science.1076120
16.
Oerlemans J., Van der Veen C. J.,
Ice Sheets and Climate
Springer, Dordrecht, Netherlands, 1984.
https://doi.org/10.1007/978-94-009-6325-2
17.
Berger, A., Loutre, M.F. & Crucifix, M.
The Earth's Climate in the Next Hundred Thousand years (100 kyr).
Surveys in Geophysics 24, 117–138 (2003).
https://doi.org/10.1023/A:1023233702670
18.
Ruddiman, W.F.
The Anthropogenic Greenhouse Era Began Thousands of Years Ago.
Climatic Change 61, 261–293 (2003).
https://doi.org/10.1023/B:CLIM.0000004577.17928.fa
19.
Donnadieu, Y., Goddéris, Y., Ramstein, G. et al.
A ‘snowball Earth’ climate triggered by continental break-up through changes in runoff.
Nature 428, 303–306 (2004).
https://doi.org/10.1038/nature02408
Bonusreferenser:
Foster, G., Royer, D. & Lunt, D.
Future climate forcing potentially without precedent in the last 420 million years. Nat Commun 8, 14845 (2017). https://doi.org/10.1038/ncomms14845
Bouchet, M., Landais, A., Grisart, A., Parrenin, F., Prié, F., Jacob, R., Fourré, E., Capron, E., Raynaud, D., Lipenkov, V. Y., Loutre, M.-F., Extier, T., Svensson, A., Legrain, E., Martinerie, P., Leuenberger, M., Jiang, W., Ritterbusch, F., Lu, Z.-T., and Yang, G.-M.:
The Antarctic Ice Core Chronology 2023 (AICC2023) chronological framework and associated timescale for the European Project for Ice Coring in Antarctica (EPICA) Dome C ice core,
Clim. Past, 19, 2257–2286,
https://doi.org/10.5194/cp-19-2257-2023, 2023.
Berends, C. J., de Boer, B., and van de Wal, R. S. W.:
Reconstructing the evolution of ice sheets, sea level, and atmospheric CO2 during the past 3.6 million years,
Clim. Past, 17, 361–377, 2021.
https://doi.org/10.5194/cp-17-361-2021
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar