Inledning.
Ursprungligen skulle jag skriva några enstaka kritiska kommentarer om klimatförvilleriet producerat av nätverket Klimatsans på sidan Klimatsans. Jag tänkte kika på några enskilda påståenden och peka på bristerna i dessa, Orsaken var att dessa påståenden började dyka upp onödigt ofta som referens i en del aktuella debatter på sociala media. Vartefter jag skrev inlägget svällde det bara ut och blev för långt. Därför beslöt jag fördela allt på en serie inlägg och här är således del 1.
Runt om kring i stugorna finns människor som tenderar förlita sig på vissa bloggar när det handlar om klimatvetenskap. En specifik sida - med blogg - dyker allt som oftast upp i det internetiska socialmediaflödet när någon i den självbetitlade "sunt skeptiska" skaran vill visa var skåpet ska stå i debatten. Eller egentligen är det flera bloggar som återkommer, men på senare tid har en av dem trendat lite extra.
Sidan utger sig enligt namnet vara en sansad sida och underrubriken är "Sans och vett med fakta och logik om klimatet". Frontalloben är inte precis den impulsiva avdelningen av hjärnan, men den panikviftar närmast oreflekterat med stora röda flaggor så snart minsta lilla hänvisning till Klimatsans visar sig.
Vi får helt enkelt försöka bena ut hur det ser ut med sans, vett, fakta och logik på den där sidan. Nu är det ju förstås en sida som hållit till på nätet sedan 2014, så jag får försöka begränsa mig till enstaka godbitar den här gången.
Jag kommer inte att ha några länkar till Klimatsans. Det är lätt att hitta om du söker.
Låt oss börja med välkomstorden:
Klimatsans är ett öppet och fritt nätverk för sansad, faktabaserad information i klimatfrågan. En snabb introduktion med enkla och lättförståeliga fakta finner du här:
Det finns mycket mer text än så på välkomstsidan. Men det mesta är en lång utläggning om hur fel klimatvetenskapen har och att nätverket bakom Klimatsans minsann har koll på hur det egentligen ligger till. Det orkar jag inte börja krångla kring den här gången.
Så jag trycker på ordet "här" i den kopierade och klistrade texten (röd i kursiv) ovan och kommer till en sida med "lättförståeliga fakta" vilka kröns av ett diagram.
Denna "lättförståeliga faktasida" verkar vara skriven 2015 och det finns ingen indikation på att den är uppdaterad sedan dess. Därför bör vi en kort stund kanske blunda för de åtta år som inte syns i diagrammet. Varför man inte uppdaterat med ett nytt diagram som går åtminstone fram till 2014 vet jag inte. Men det ägnar vi inte mer tanke åt här och nu.
Nedan en skärmdump av det rykande färska diagrammet för global medeltemperatur presenterat på NASA:s klimatsidor (1). Det publicerades 6.2.2019 och 2018 är medräknat.
Trots att du säkerligen omedelbart ser att de två diagrammen har lite olika sträckning på X- och Y-axlarna kan du säkert också notera att temperaturvariationerna skiljer sig åt från varandra en liten smula. Varför?
Klimatsans-diagrammet härrör från ett "papper" (Is the Western Climate Establishment Corrupt av Dr. David Evans, 2010) vars url är kopierad i nedre vänstra hörnet. Jag letade upp pappret (pdf) för att se vilka data diagrammet baseras på. Perioden 1850 - 1979 sägs vara baserad på HadCRUT3. Det är alltså samma instans som står för den blå linjen i NASA-diagrammet här ovan - även om den bygger på HadCRUT4 (2-7) och därmed är en mer utvecklad version. Klimatsans-grafen är förstås en förenklad (utjämnad) version jämfört med HadCRUT3 och inbegriper färre "detaljer".
I Dr. Evans "papper" finns dock en liten knepig bisats som kompletterar hänvisningen till HadCRUT3: "...slightly less tricked up than the GISS data." (8)
Han menar förstås att GISS-versionen är justerad för att passa sådana som vill se större temperaturhöjning.
Alla institutioner som gör den här temperaturkurvan utgår från i stort sett samma rådata. Skillnaderna kommer sig av hur data tolkas och hanteras. I korthet handlar justeringarna om förändringar som uppstår lokalt vid respektive mätstationer. Det finns givetvis en mängd faktorer som gör att en lokal mätstation påverkas av en eller annan orsak under sin livstid. Omkringliggande byggnation är t.ex. en sådan faktor. I visa fall har stationer flyttats och då kommer de att befinna sig på en ny plats med ett nytt mikroklimat. Om du flyttar din gårdstermometer från en plats till en annan kommer du förstås att notera en viss skillnad i dess temperaturangivelser. Sedan har man förstås använt och bytt mellan olika termometertyper (kvicksilver, sprit, elektronisk, osv.)
Vill man ha en obruten temperaturserie måste man alltså kompensera för dylika påverkande faktorer. Det är bl.a. sådana justeringar som klimatförvillarna går heta kring. Samtidigt dissar de klimatvetenskapen för att termometrar står placerade på platser där de numera visar för hög temperatur jämfört med tidigare. Det där pappret av Dr. Evans är i princip ett enda långt sådant ordbajsande utan vettiga källhänvisningar.
Perioden 1979-2010 baseras på UAH (9) som är en temperaturberäkning utgående från satellitmätningar. Satelliter är ju högtekniska mojänger som garanterat visar temperaturer med minutiös noggrannhet jämfört med termometrar. Eller?
Visst är de högteknologiska de där satelliterna. Det råder det väl ingen tvekan om. Men temperaturmätarsatelliter mäter inte temperatur, de mäter strålning i olika frekvenser och det är den datan man alltså omsätter i temperaturangivelser. Dessutom påverkas satelliterna av sin omloppsbana och en hel drös andra grejer. Så åter igen handlar det om att beräkna och justera den data som ska bli temperatur. Här har många klimatförvillare klängt sig fast vid RSS (Remote Sensing Systems) och UAH (University of Alabama in Huntsville). Kan det bero på att det bland dem finns mer "lämpliga" kurvor att gotta sig i (9, 10)?
Det roliga i Klimatsans-diagrammet är förstås de där två perioderna av "nedkylning". Den första är ett skönt försök med den utjämnade kurvan. Den andra "nedkylningen" är krystad på flera sätt. Dels hur den är utritad och dels beroende på att El Niño påverkade åren 1941-42.
Det känns onekligen om om en utjämningskurva skulle få ha en lite annan utformning. Jämför gärna med bilden nedan där scepticalscience.com jämfört HadCRUT-versionerna 3 & 4.
Vi går vidare i Klimatsans presentation av sig själv och vad man säger sig stå för - alltså sans, vett, fakta och logik.
Man räknar upp de fem institut som levererar mätdata (temperatur) och då nämns HadCRUT, GISS, NCDC (NOAA), RSS och UAH. Man kunde kanske också nämna Japanese Meteorological Agency och Berkeley Earth. Men OK.
Därefter kommer följande påstående:
Smaka några gånger på den första meningen i stycket. Kom ihåg att det skrevs 11.5.2015. Sedan ser du på bilden nedan där jag zoomat in de senaste decennierna (bilden stulen av NOAA).
1998 brukar i förvillarkretsar beskrivas som året då den globala temperaturen slutade stiga. Visst var 1998 exceptionellt varmt. Man kan också säga att inget år efter 2001 varit ens i närheten så kallt som det var på global nivå då.
Är perioder med kallare trend konstiga i en värld stadd i uppvärmning? Givetvis inte. Allt handlar om hur mycket de naturliga faktorer som bidrar med nerkylning uppvägs av onaturliga (AGW - Anthropogenic Global Warming) faktorer vilka strävar åt andra hållet.
Låt oss se på El Niño (även denna bild från NOAA). (11)
Diagrammet inleds med 1998 då en kraftig El Niño orsakade stor påverkan. Notera gärna hur väl cykeln korrelerar med temperaturstaplarna. Speciellt 1998 och 205-16 ger tydliga avtryck i den globala medeltemperaturen. 2010 syns också.
Sedan kan vi se på en graf med solens påverkan (NOAA).
Ovanstående graf är inzoomad på samma sätt som temperaturstaplarna längre upp. Tidsaxeln börjar således med 1984 så att vi får ett drygt decennium även före temperaturtoppåret 1998. Skillnaderna i dessa solcykler är som synes ungefär en watt per kvadratmeter (ca 1360,5 - 1361,5 W).
Den "logiskt vettiga faktasans-sidan" hänvisar till att temperaturer kommer och går och alltså att klimatet varierar på naturlig väg. Så långt så rätt. Visst är de olika upp och nedgångarna som påvisas i deras diagram ett resultat av naturliga fluktuationer. Däremot är de inte så villiga att förmedla hur temperaturerna som helhet gått upp på ett alldeles anmärkningsvärt onaturligt sätt. Men det kanske är ett resultat av att de inte heller erkänner temperaturhöjningarna som just anmärkningsvärda.
Det stämmer också att temperaturökningen varit relativt "beskedlig" sedan 1998 och fram till 2012 ifall man körsbärsplockar El Niño-året 1998 som utgångspunkt. Om man däremot citerar Klimatsans i deras "ingen uppvärmning på över 18 år" så kommer man ju faktiskt fram till de nya El Niño-åren 2015 och 2016 vilket ger en ökning med 0,3°C i global medeltemperatur. Att bortse från den ökningen låter varken logiskt, vettigt eller faktabaserat när det ställs i relation med den totala ökningen de senaste 150 åren. Sedan erhålls heller inga referenser eller vetenskapliga förklaringar som svar på varför Klimatsans drar sina slutsatser trots att tillgängliga data pekar i diametralt annan riktning. Bristen på källhänvisningar är ett genomgående problem med dessa förvillarsidor.
Har vi soldiagrammet i åtanke och kombinerar det med El Niño-cykeln så kan man även se en viss korrelation med temperaturkurvans rörelser över ett antal år. Men det finns inga naturliga orsaker till varför medeltemperaturen stiger som den gör - även om Klimatsans säger att den inte stiger trots att Klimatsans själv använder diagram där kurvan stiger uppåt.
Exakt vad är det som driver den globala medeltemperaturen uppåt när inte solen eller någon annan naturlig källa gör det?
Diagram från Scripps CO2 Program.
Från 1998 och fram till 2015 ökade andelen atmosfäriskt CO2 från ca 360 till 400 ppm. Klimatvetenskapen förstår att utan den ökningen skulle samma period verkligen ha varit en tid av global temperatursäkning helt i enlighet med hur de naturliga processerna varit. Vad som i stället hänt på grund av ökad atmosfärisk CO2-andel var att temperatursäkningen mer än hejdades. Det fortsatte alltså bli varmare trots att de borde ha blivit kallare. Paradoxalt var det alltså naturliga fenomen som förhindrade en snabbare uppvärmning än den skedda (ref. 12-17).
För att ytterligare komplettera resonemanget drar vi här till med ytterligare ett diagram från NOAA.
Även det här diagrammet är inzoomat så att det inleds 1984. Här handlar det om den värmeenergi som överförs till haven (0-700 m djup) och staplarna visar anomalin i förhållande till medelvärdet under åren 1955-2006. NOAA:s sida kring detta. Även här ser man det kalla året 2001 som gärna kan jämföras med La Niña i diagrammet högre upp.
Jag skrev i början av inlägget att klimatförvillarna "tenderar förlita sig på vissa bloggar". Nu är ju min text också skriven i bloggformatet och givetvis har inte jag någon egen trovärdighet i frågan. Därför har mina skriverier ingen större vetenskaplig vikt än vad Klimatsans har. Mitt bidrag är då snarast att försöka peka på en liten del av den omfattande forskning som Klimatsans och andra pseudovetenskapliga förvillare försöker brotta ner med sitt "fria och oberoende" självtänk.
Det blir alltså fortsättning på det här inlägget. Då kikas det på medeltiden och lilla istiden - två favoritperioder i förvillarskaran.
Referenser:
1.
2.
Jones, P.D., New, M., Parker, D.E., Martin, S. and Rigor, I.G.,
1999: Surface air temperature and its variations over the last 150 years.
Reviews of Geophysics 37, 173-199, doi:10.1029/1999RG900002
3.
Jones, P.D., Osborn, T.J., Briffa, K.R., Folland, C.K., Horton, B., Alexander, L.V., Parker, D.E. and Rayner, N.A.,
Jones, P.D., Osborn, T.J., Briffa, K.R., Folland, C.K., Horton, B., Alexander, L.V., Parker, D.E. and Rayner, N.A.,
2001: Adjusting for sampling density in grid-box land and ocean surface temperature time series.
4.
Jones, P.D., Lister, D.H., Osborn, T.J., Harpham, C., Salmon, M. and Morice, C.P.,
Jones, P.D., Lister, D.H., Osborn, T.J., Harpham, C., Salmon, M. and Morice, C.P.,
2012: Hemispheric and large-scale land surface air temperature variations: an extensive revision and an update to 2010.
5.
Kennedy J.J., Rayner, N.A., Smith, R.O., Saunby, M. and Parker, D.E.,
Kennedy J.J., Rayner, N.A., Smith, R.O., Saunby, M. and Parker, D.E.,
2011: Reassessing biases and other uncertainties in sea-surface temperature observations measured in situ since 1850 part 2: biases and homogenisation.
Journal of Geophysical Research 116, D14104, doi:10.1029/2010JD015220
6.
Osborn, T.J. and Jones, P.D.,
Osborn, T.J. and Jones, P.D.,
2014: The CRUTEM4 land-surface air temperature data set: construction, previous versions and dissemination via Google Earth.
Earth System Science Data 6, 61-68, doi:10.5194/essd-6-61-2014
7.
Morice, C.P., Kennedy, J.J., Rayner, N.A. and Jones, P.D.,
Morice, C.P., Kennedy, J.J., Rayner, N.A. and Jones, P.D.,
2012: Quantifying uncertainties in global and regional temperature change using an ensemble of observational estimates: the HadCRUT4 dataset.
Journal of Geophysical Research, 117, D08101, doi:10.1029/2011JD017187
8.
8.
9.
10.
Roy W. Spencer, John R. Christy, William D. Braswell
UAH Version 6 global satelite temperature products: Methodology and results.
Asia-Pacific Journal of Atmospheric Sciences
, Volume 53, Issue 1, pp 121–130
11.
12.
13.
Xin-Gang Dai & Ping Wang
Scientific Reports 8, Article number: 13602 (2018).
14.
Florian Sevéllec & Sybren S. Drijfhout
Nature Communicationsvolume 9, Article number: 3024 (2018)
15.
Syrben S. Drijfhout
Scientific Reportsvolume 8, Article number: 7402 (2018)
16.
Libao Gao, Stephen R. Rintoul & Weidong Yu
Nature Climate Changevolume 8, pages58–63 (2018)
17.
Chris K. Folland, Olivier Boucher, Andrew Colman and Davie E. Parker
Science Advances 06 Jun 2018:
Vol. 4, no. 6, eaao5297
DOI: 10.1126/sciadv.aao5297
Vol. 4, no. 6, eaao5297
DOI: 10.1126/sciadv.aao5297
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar