Edit 14.3.2019: I enlighet med hyfs och pli har det här inlägget städats på det mustigaste språket och några namn nämns inte eftersom det anses vara angrepp på person istället för det som personen säger/skriver. Så nu kommer vi alltså ihåg att all kritik alltid handlar om sakfrågan och inte person. Så har det förstås alltid varit även om en del kanske har svårt att särskilja de två.
Edit 16.3.2019: I detta inlägg postat 16.3.2019 funderar jag över bemötande, debatterande och andra frågor som berör korrigeringarna av det här inlägget.
Vad passar väl bättre än att dra igång 2019 års blogginlägg med ett överlångt och tråkigt ordradande om klimat, klimatförändring och vetenskapsignoranta personer?
"Inget annat passar bättre" hör jag dig jubla. Bra!
Då kör vi.
Hur man egentligen ska förhålla sig till debatt som går i antivetenskapens ledband är svårt att avgöra. Bör man ignorera knasigheterna som pumpas ut på insändarsidor och kommentarsfält i sociala media? Svaret är (väl) att man antagligen gör bäst i att ignorera dem och inte ge personerna bakom svamlet extra luft i mediaflödet.
I finlandssvensk nyhetsmedia (YLE & tidningshusen) är ju t.ex. vaccin, silvervatten och klimat ständigt återkommande vetenskapsrelaterade ämnen vilka titt som tätt drabbas av kufiska argument och övertydligt politiserade ståndpunkter. Om och om igen frodas fantasin, konspirationsteorierna och vetenskapsmisstron i såväl tryckta som digitala spalter. Samma antivetenskaplighet syns i biologiska frågor som t.ex. varg, skarv och skogsbruk, eller i diskussion kring Östersjöns kondition.
De allra flesta uppkasten är förstås av uttjatad trolldignitet och kan läggas i mappen märkt Fjompiga fånigheter. Dem bryr man sig inte i på annat sätt än att man i stunder av mental slapphet tillåter sig roas på samma sätt som man i ett visst zombieaktigt sinnestillstånd plötsligt finner sig stirra på YouTube-filmer med rubriker som Idiot Supercar Drivers - Epic Supercar Fails Compilation.
Världen över finns ett antal som sticker ut och som skapat ett visst namn kring sig som sk. "skeptiker". Här i Svenskfinland är de etablerade och - vad man kunde kalla "auktoritära" - klimatförnekarna inte särskilt många även om skaran som sådan tycks vara av tydlig - eller i alla fall högt skrikande - numerär på någon slags lekmannanivå.
En av de där någorlunda kända och auktoritära "förnekarna" i Svenskfinland är en profil (som här får benämnas "X") med lång populärvetenskaplig livsgärning bakom sig. Eftersom "X" är aktiv och producerar relativt mycket text i olika sammanhang kommer hen också i skottlinjen - speciellt med tanke på att mycket av hens skriverier egentligen är av den arten att de sprider vetenskapliga villfarelser och borde bemötas. "X" är med andra ord en person som valt att stiga ut i offentligheten med sina uttalanden och som åberopar sin auktoritet i akt och mening att skapa trovärdighet.
"Borde bemötas"?
Grundidén är väl att man - som tidigare nämnt - i de flesta fall gör bäst i att ignorera irrelevant information och inte ge det extra tid i rampljuset genom bemötande. Problemet i det aktuella fallet är dock att "X" har en anmärkningsvärt stor skara människor som okritiskt sprider hens desinformation.
Det är förstås inte i sig något som är överdrivet konstigt. De flesta av oss har ju svårt att sätta oss in i alla möjliga och omöjliga specialämnen. Vi vill helst också lita på att publicerad information är någorlunda korrekt så att vi kan förlita oss på den. När en person med lång CV (och därmed någon slags auktoritet) inom valfritt område uttalar sig finns det - så där till vardags - ingen orsak till varför man skulle börja dubbelkolla huruvida personen verkligen slår blå dunster i ögonen på en. Vi är ju ändå översköljda av ett ofantligt informationsflöde som ingen normalt fungerande människa kan omfatta och analysera alla detaljer i samtidigt som vardagen ska fungera - speciellt när det kommer till komplexa krångligheter som klimat. Men det vore förstås skäl att ha insikt i vem man bör sätta sin tillit till.
När en naturpopulariserare som "X" upprepat skriver insändare i dagspressen, ordar om "naturliga klimatförändringar" och radar upp diverse kända historiska händelser som "bevis" är det ju inte minsta mysko att folk faller för utsagorna. Det "låter" ju vetenskapligt och bra. Ytterst få läsare av tidningen slår upp beskrivna exempel och källkritiskt granskar vad de berodde på eller vad deras relation till klimatförändringar egentligen är.
Nu har jag senaste halvåret hållit en liten extra "drive" angående klimatrelaterad debatt. Det är på tiden att mänskligheten slutar gyckla med klimatfrågorna och framförallt sluta ifrågasätta orsakerna till förändringarna. Givetvis ska även den här bloggen användas som verktyg.
Och varför ska du lita mera på det som står i den här bloggen än det som t.ex. "X" skriver i sina insändare?
Det ska du inte alls! Min text är givetvis inte nödvändigtvis korrekt beskrivning av klimatskeenden och mekanismer. Jag utgår bara från att den etablerade klimatvetenskapen är den som har den bästa och mest pålitliga beskrivningen av tingens tillstånd. Referenserna är förstås bifogade längre ner och din skeptiska analys ska självfallet vara verksam oberoende vem som påstår något. Rimligen är det peer review-artiklar (på studier) som ska vara riktgivande för hur sakerna förhåller sig.
I december (2018) lyckades jag inte längre hålla fingrarna från tangentbordet och plitade ihop en insändare till Vasabladet. Den skrevs som replik på insändare skrivna av "X".
Upptakten:
Vbl 2.11.2017 (nedan). Tryck på länkarna för tillgång till hela insändaren (troligen inte möjligt för icke-prenumeranter).
Vbl 8.11.2018 (nedan). Den insändaren kommenterade jag med detta blogginlägg.
Vbl 1.12.2018. "X" fortsätter med sina förvillande utsagor och har hittills fått stå oemotsagd i Vasabladet. En grundorsak är att de flesta som verkligen arbetar med klimatfrågor förmodligen inte tycker det är mödan värt att ägna tid åt att svara på vetenskapliga stolligheter i tidningars insändarsidor.
Här följer min ursprungligen insända text (mörkgrön). Den editerades en smula av debattredaktionen innan publikation 18.12. Dock inget som ändrade innehållet. I papperstidningen illustrerade Vbl debattartikeln med den här bilden av Greta Thunberg. Referenserna fanns inte i papperstidningen. I stället hänvisades läsaren till webversionen där referenserna var upplistade.
"X" har en lång och produktiv populärvetenskaplig karriär bakom sig. Det är ur den synvinkeln anmärkningsvärt att han helt och hållet verkar bortse från den enorma mängd kunskap och observationer klimatvetenskapen samlat under åren. "Xs" återkommande insändare om klimatet ter sig faktamässigt som om bäst före-datumet var någon gång i början av 90-talet.
Visserligen kan man i någon mån säga att merparten av den fakta "X" räknar upp i sina klimatskriverier är någorlunda korrekt som sådan. Problemet är hur hen vrider på innehållet för att skapa en konstruerad och missvisande bild av både klimatprocesser och klimatvetenskap. Det är en ganska typisk metod bland dem som vill blanda bort korten. I insändaren 1.12 skriver hen om naturliga klimatförändringar och deras orsaker på ett sätt som om klimatvetenskapen skulle ha glömt eller t.o.m. undanhållit sådana i sin forskning.
Istidscykeln med sina stora temperatursvängningar, samt de mindre variationerna mellan istidsmaximum och interglacial (varmperiod), är förstås kända både var naturliga orsaker och mekanismer beträffar. Man vet att de senaste upplagorna av istidsmaximum haft kring 190 ppm andel atmosfäriskt CO2 vilket stigit till mellan 270 och 280 ppm korta perioder under interglacialerna. En påbörjad solinstrålningsgenererad uppvärmning startar processer som så småningom ökar andelen växthusgaser i atmosfären varpå de tar över och blir drivande orsak till fortsatt temperaturhöjning mot interglacialens temperaturmaximum . Mänskligheten har som bekant höjt andelen atmosfäriskt CO2 från ca 280 ppm till över 400 ppm på oerhört kort tid.
Hur stor temperaturförändring rör det sig om mellan istidsmaximum och varm interglacialperiod? Proxydata och beräkningar tyder på att istidens globala årliga medeltemperatur var någonstans kring 4,5°C kallare än under förindustriell tid (mitten av 1800-talet). Runt polerna - typ här i Finland - var det givetvis större temperaturskillnad jämfört med i dag, men så är också temperaturskiftningarna kraftigare nära polerna i samband med globala klimatförändringar. 11 000 år efter istidsmaximum hade globala medeltemperaturen stigit med ungefär 5,5°C (ca 1°C varmare än förindustriell tid) till den varma interglacial som kallas Holocen. Holocens globalt varmaste period inföll ungefär mellan 5000 och 7000 år sedan . Det var då det fanns möjlighet för diverse sydliga växter att söka sig längre norrut än deras nutida utbredningsområde - precis som "X" nämner. "Xs" ”Rovaniemi-ek” hade alltså gott om milda tidevarv för att sprida så långt norrut. Globalt har medeltemperaturen de senaste 5000 åren sjunkit med ca 1°C fram till mitten av 1800-talet och enligt den naturliga cykeln skall jordklotet vara på väg i en ytterst långsam zickzackande temperaturnergång mot nästa istidsmaximum om sisådär 80 000 år.
Genomsnittlig global havstemperatur under senaste istidsmaximum beräknas ha varit 2.57 ± 0.24°C kallare än under Holocen och havsvattenståndet hela 125 m lägre. Nutida temperaturer kan jämföras med den föregående interglacialen (Eem) som var den mildaste inom de senaste 800 000 åren och vars havsvatten (enl. proxydata) var ca 0.5 ± 0.3°C varmare än under den förindustriella tiden. Havsvattenståndet anses då ha varit 6-9 meter högre än vad det är i dag.
"X" lyfter fram valda exempel på både kalla och varma perioder i historisk tid. Vad hen inte nämner är att dessa geografiskt relativt begränsade fenomen inte sätter särskilt stort avtryck i den globala medeltemperaturen - dvs. den som är intressant i sammanhanget. Den medeltida värmen var t.ex. mest märkbar i Europa (inkl. Grönland). Globala medeltemperaturen var då trots allt kring 0,8°C kallare än i dag och ser man enbart på Europa var temperaturen inte heller högre än dagens. "X" hävdar att temperaturen sjunkit sedan 1998. De tio hittills varmaste uppmätta åren har alla ägt rum efter 1998, de senaste fyra åren är alla de varmaste uppmätta och när 2018 ska bokföras petas troligen 2014 ner till en femteplats. Den historiskt snabba globala uppvärmning vi ser just nu går inte att hänföra till en endaste av de naturliga orsaker som resulterat i exemplen "X" nämnt. Kvar är endast växthusgasernas effekt på den energimängd vilken stannar kvar i atmosfären och även absorberas av haven. Med den relativt lilla globala temperaturskillnad mellan nutid och istid borde det vara möjligt för mänskligheten att inse vad några enstaka grader höjd global medeltemperatur kan innebära. Visst har planeten genomgått globalt varmare perioder än vad vi ser i dag, men då har det också handlat om betydligt mer långsamma förändringar som inneburit bättre anpassningstid för klotets organismer.
"X" menar att ”klimatkatastrofen” inte finns i verkligheten. Det tyder på att hen inte håller koll på de många vetenskapliga undersökningar som klart och tydligt bekräftar samtida klimatrelaterade och djupt problematiska händelseförlopp runt om i världen. Bl.a. syns det hos många grupper av organismer som inte klarar av de ekologiska förändringarna och därför minskar i antal. Men minskning i biomassa och diversitet vägrar hen också kännas vid (insändare Vbl 8.11.2018) trots mätbara och verifierade observationer både på land och i havet. Ett annat typexempel på rådande problematik är att höjd temperatur bidrar till att orkaner håller större mängd vatten som sedan vräks ut i samband med att de når land. Översvämningarna blir större med ökad skadeverkan som följd även om orkanerna i sig inte är kraftigare. Problemlistan kan göras lång och fylla hela tidningen. Men det är en annan insändare.
Att debattera existensen av antropogen klimatpåverkan borde vara överflödig verksamhet 2018. Men antivetenskapligheten verkar trenda rejält på många håll med tanke på ständigt återkommande konspirationsdrivna utsagor om bl.a. vaccin, silvervatten och klimat.
1. A simple rule to determine which insolation cycles lead to interglacials
P. C. Tzedakis et al.
Nature volume 542, pages 427–432 (23 February 2017)
2. Global warming preceded by increasing carbon dioxide concentrations during the last deglaciation
Jeremy D. Shakun et al.
Nature volume 484, pages 49–54 (05 April 2012)
3. Nonlinear climate sensitivity and its implications for future greenhouse warming
Tobias Friedrich et al.
Science Advances 09 Nov 2016: Vol. 2, no. 11, e1501923
4. Reconciling divergent trends and millennial variations in Holocene temperatures
Jeremiah Marsicek et al.
Nature volume 554, pages 92–96 (01 February 2018)
5. A Reconstruction of Regional and Global Temperature for the Past 11,300 Years
Shaun A. Marcott et al.
Science 08 Mar 2013: Vol. 339, Issue 6124, pp. 1198-1201
6. Mean global ocean temperatures during the last glacial transition
Bernhard Bereiter et al.
Nature volume 553, pages 39–44 (04 January 2018)
7. Regional and global sea-surface temperatures during the last interglaciation
Jeremy S. Hoffman er al.
Science 20 Jan 2017: Vol. 355, Issue 6322, pp. 276-279
8. Climate-driven declines in arthropod abundance restructure a rainforest food web
Bradford C. Lister and Andres Garcia
PNAS October 30, 2018 115 (44) E10397-E10406; published ahead of print October 15, 2018
9. Anthropogenic influences on major tropical cyclone events
Christina M. Patricola & Michael F. Wehner
Nature volume 563, pages 339–346 (2018)
Självfallet kom en replik. Vbl 28.12.2018. Klicka på länken för hela insändaren.
Som vanligt valde "X" att svara utan att beröra de vetenskapliga aspekterna eller ens komma i närheten av att göra det. Fokus låg på någon slags poängtering kring var jag bor och att jag är inflyttad. Därefter dissade hen klimatvetenskapen i allmänhet och repeterade sin gamla skåpmat i någon slags tro att den helt plötsligt skulle bli relevant. Vet inte om Vbl eller "X" kläckt rubriken, men den är värd en eloge och värmer en besserwisser som undertecknad.
Någon debatt hade jag inte inte tänkt bli delaktig i men några kommentarer blev ändå inskickade. Vbl 4.1.2019. Vbl editerade texten en liten smula (bytte "du och jag" till namn). Min ursprungliga text i mörkgrönt nedan.
Vbl hade (antagligen av utrymmesskäl) valt att inte ha källhänvisningarna under den tryckta versionen av min debattartikel 18.12. Referenserna hittas under webversionen av artikeln.
Med "Xs" svarsrubrik i åtanke vill jag rekommendera genomläsning av de tre första referenserna i listan. Där återfinns förklaringar till klimatcykeln och dess relation med den atmosfäriska koldioxidhalten.
"Xs" nämnande om ”tiondels grad”, sommaren i Finland 2017 och ”ställa om datorprogrammen” tyder på anmärkningsvärda brister i förståelsen för klimatvetenskap. Med detta sagt inte menat att man måste känna till klimatvetenskap, men det kunde förhindra fortsatt upprätthållande av en alldeles överflödig ickedebatt full av mytbildning och enskild spekulation vid köksborden. Kritisera gärna vetenskapen - men framlägg relevant och konstruktiv kritisk granskning av exempelvis den metodik som använts i forskningen - förslagsvis bakom valfri artikel i ovan nämnda källhänvisning.
Jag vet inte vad boendeort eller huruvida man träffats har med ”debatten” att göra. Det här handlar väl inte dom du och jag? Den utlösande faktorn för min tidigare insändare var enbart baserad på att du som känd förmedlare av naturvetenskap senaste tiden skrivit insändare vars innehåll gått helt stick i stäv med verifierbara vetenskapliga observationer.
Bilden av Greta Thunberg var Vasabladets egen idé. Den är dock relevant oberoende och får väl symbolisera det stora behovet av samhällelig, politisk och teknologisk omställning. Begråtansvärt är om vi sticker huvudet i sanden och vägrar tro på vetenskapligt väl grundade varningar.
Jag är inte helt säker på att jag gör rätt genom att skriva insändare riktade gentemot just "X" - eller någon annan klimatförvillare. Jag kunde väl ha skrivit den långa insändaren mer bara som allmän inlaga i "debatten". Lika osäker är jag på om det här inlägget är helt relevant i sammanhanget. Men jag är intresserad av debatterna som sådana. De intresserar mig på ett slags filosofiskt och/eller psykologiskt plan. Kan inte låta bli att fascineras av retoriken de sk. "klimatförnekarna" (eller kanske eg. klimatvetenskapsignoranta) använder sig av eftersom argumenten är så förtvivlat dassigt underbyggda ur rent vetenskapligt hänseende. Därför blir det ofta halmgubbar och hela resterande listan av argumentationsfel i debatterna. Slutligen avrundas allt med att klimatforskningen är en stor konspiration och att allt går ut på att hemliga konglomerat med Al Gore i spetsen ska skopa in miljarders och åter miljarders av dollars på skattebetalarnas bekostnad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar