Klimatvett? Del 1. Introduktion och värme

 

2023 dök en ny svenskspråkig klimatwebbsida upp. Antagligen ploppar motsvarande sidor upp hela tiden världen över, men den här webbsidan, Klimatvett, har sitt säte i Svenskfinland och därmed har den väl i någon mån en viss relevans för mig... eller den här bloggen... eller så inte. 

Klimatfrågan är förstås allt annat än enbart lokal och i den bemärkelsen har Klimatvett heller ingen lokal betydelse... om den inte lockar lokala läsare som förleds av informationen vill säga. 

Klimatvett verkar främst vara skapad för att driva opinion. Där finns "klimatbrev" och olika frågeställningar som handlar om att mänskligheten kanske inte bör hantera växthusgasutsläppen så som världssamfundet diskuterar... men inte gör (det sista min anmärkning). Jag har gjort en hel del "stickprov" på sidan och slås av hur många gamla återanvända och slitna klimatfaktoider, halmgubbeargument och plockade körsbär den innehåller.

Men vad några finlandssvenskar tror betyder förstås inget för vetenskapen i sig. Däremot kan det ha viss politisk betydelse med tanke på diverse val och politikers mandat att genomföra klimatpolitiska åtgärder. Vill dock poängtera att mina inlägg inte handlar om politik och åtgärder, utan strikt om de påstådda vetenskapliga argumenten. Nu tror jag iofs inte att jag omvänder någon eller att de förvillade ens hittar hit till det här inlägget. Skulle de mot förmodan göra det tror jag inte heller de bryr sig.

Men jag hyser ändå en slags guilty pleasure angående att rota i dylikt. Ett nöje alltså.

Dels handlar det kanske framförallt om den egna hjärngymnastiken och dels för att det leder mig till forskningsartiklar som kanske annars hade gått mig förbi. Det är ju stora mängder klimatrelaterad peer review som publiceras varje månad och mitt vanliga "flöde" av klimatartiklar består primärt av de som finns i Nature och Science. 

Dessutom kan jag ju inte sitta här och enbart hävda att något är vetenskapsförvilleri utan att kritiskt syna påståenden och ställa dem i relation till existerande vetenskapliga belägg.

Källgranskning är helt enkelt en rolig sysselsättning.

So here we go!

Egentligen vet jag inte riktigt var jag ska börja med Klimatvett. 

Varje flik, faktaruta och blogginlägg jag hittills synat består av villfarelser och påståenden utan hållbar koppling till granskad vetenskap. I de fall där vetenskapsreferenser finns med på ett litet hörn är slutsatserna tyvärr tossiga. 

Bloggsidans inläggsserie "Fakta om jordens klimat" är väl ändå en lämplig början? 

Det är i någon mån genom utsagorna i de inläggen som Klimatvett verkar sig bygga en slags vetenskaplig grund för olika påståenden... tror jag.

Därför startar jag således med "Fakta om jordens klimat del 1/13". 

Sedan får jag se hur länge jag orkar eller har tid ge utrymme åt det hela. Det är trots allt på nöjeskontot.

Som grafen i nedanvarande skärmdump visar kommer mycket av Klimatvetts utsagor via CO2 Coalition vilket är en politisk lobbygrupp i USA. Gruppen har knutit till sig namn i stil med William Happer, John Clauser och Patrick Moore. Dess syfte är - helt enligt deras eget statement - att undervisa och påverka olika samhälleliga makthavare (politiker, företag o.dyl.) i förståelsen av koldioxidens positiva effekt på våra liv och vår ekonomi. 

Temperaturgrafen är en äldre rekonstruktion av Christopher Scotese. Hans gamla rekonstruktion har levt ett långt och hårt liv på internet. Den har dykt upp i allehanda versioner och med än det ena och än det andra inritade och inskrivna tillägget. 

Notera att Kvartärperioden i denna version av någon anledning blivit en miljon år längre än vad den egentligen varit (ca 2,6 miljoner år) och att tidsskalan bakåt i tid trycks ihop så att den långa kalla perioden på närmare 60 miljoner år under andra halvan av Karbon och första halvan av Perm blivit förhållandevis kort. I den bemärkelsen blir bildtexten galet felaktig och vilseledande.

Visserligen görs många tidslinjer som sträcker sig över flera hundra miljoner år ibland så att äldre geologiska perioder är mer komprimerade. Det har med utrymme att göra. Man bör dock vara tydlig med hur diagram är uppbyggda för att inte riskera ge skev bild. Men måhända "skev bild" kanske inte varit någon större oro när syftet verkar vara opinionspåverkan snarare än att leverera fakta i enlighet med rådande kunskapsläge.

Det bör tilläggas att Scoteses ursprungliga graf hade ett annat utseende. 

Versionen ovan är ursprungligen en - av någon annan - handritad version där allt utom kurvan (dvs. epokerna samt X- och Y-axlarna) lagts till och fått nytt utseende. Ursprungskurvan baserade sig inte heller på någon stor mängd data, utan en modell baserad på tektonik och kemisk vittring (Berner 1994, Berner och Kothavala 2001). Det är alltså paradoxalt att klimatförvillare gärna rackar ner på långt mer avancerad klimatmodellering men okritiskt använder denna graf som facit.

Nyare studier (1,2,3,4) - fullt tillgängliga för såväl CO2 Coalition och Klimatvett - kunde också ha använts i stället för en handritad customisering av Scoteses gamla graf.

Visst känner man igen kurvorna! Det är ju inte det saken handlar om, utan om hur informationen framställs.

Skäl, så här i förbifarten, att notera den atmosfäriska CO2-ökningen pga. basaltutbrotten (Siberian Traps) vid PTME (Permian-Triassic mass extinction) för ca 252 miljoner år sedan (5,6,7). Det är en radikal ökning... som skedde under ca 75 000 år (8) och med en anmärkningsvärd hastighet ur geologiskt tidsperspektiv. Värt att poängtera är att de snabbare CO2-utsläppen då beräknas ha skett med ca 2,4 Pg (Petagram) kol per år (9) i jämförelse med dagens antropogena utsläpp på mer än 11 Pg C/år (10). 

Massutdöendet som kom att markera slutet på Perm berodde visserligen på fler faktorer än enbart snabbt förhöjd mängd CO2 i atmosfären och därmed avsevärd förhöjning av global medeltemperatur. Metan spelade också roll. Svavel likaså. Men svavelpartiklar har i dylika fall inledningsvis en nedkylande effekt så länge de finns i atmosfären. Däremot påverkades haven i ett senare skede bl.a. av försurning och syrebrist pga. koldioxid och svavel. Men faktum är att mänskligheten i dag också påverkar ekologin negativt utöver stora växthusgasutsläpp och vi gör det i snabbare takt än motsvarande övriga faktorer under slutet av Perm.

"Temperaturvariationer på mer än 10°C i båda riktningarna har varit vanliga".

Nja... "vanliga" är väl att ta i. Dessutom har sådana "variationer" skett över sanslöst lång tidsrymd. Det är helt enkelt inte ett relevant argument ifall man vill avdramatisera rådande klimatförändring. De få påvisade snabba och stora globala förändringarna är kopplade till massutdöenden.

Det är sant att den nutida globala temperaturhöjningen knappt blir en "blip på diagrammet". 

Här utnyttjar dock Klimatvett den traditionella förvrängningen av storleksordning och tid som så radikalt abstraheras i dylika diagram och som därmed möjliggör en "illustration" av att förändringen är obetydlig. I dylika långa tidsserier sammanpressade inom en ruta som ska få plats på en A4 blir geologiskt snabba temperaturhöjningar över tiotals tusen år lodräta streck. Till och med förändringar på flera hundratusen eller några miljoner år ser branta ut. Samma gäller storleksordningen i jämförelse med tidigare förändringar. Att något som rådande globala medeltemperaturhöjning blir "obetydligt" i ett litet diagram innebär inte att förändringen i sig är obetydlig. Förändringens dignitet och betydelse kan omöjligt bedömas på basis av synligheten i ett dylikt diagram. Andra faktorer spelar helt enkelt roll.

De globala sk. naturliga temperaturförändringarna orsakade av solinstrålning, vulkanisk aktivitet, kemisk vittring, kontinentalplattors rörelser och liknande är mycket långsammare än dagens förändring. Ett jämförbart exempel är uppvärmingen från senaste istidsmaximum till interglacialen (Holocen) när den globala medeltemperaturen beräknas ha höjts med ca 7°C över en period på 9 000 år (ca 0,078°C per århundrade) och som snabbast med ca 2,5° på ca 2000 år (ca 0,13° per århundrade) - grovt räknat baserat på Osman et al. 2021 (11). 

Dagens globala medeltemperaturhöjning är därmed ungefär tio gånger snabbare.

Temperaturhöjningen på drygt 12° under slutet av Perm skedde under minst de nämnda 75 000 åren av CO2-utsläpp i samband med basaltutbrottet i Sibirien. Över tid är den uppvärmingen oerhört långsam mot dagens. Slutresultatet blev långsamheten till trots extremt och förödande.

Men är värmen farlig då? 

Klimatvett frågar sig varför de dåtida djuren inte dog av värme och extremväder.

Frågan har lite raljant underton. Ungefär som att vetenskapen inom paleontologi, paleoekologi och paleoklimatologi inte har koll på hur det låg till eller försöker slå blådunster i ögonen på folk.

I de områden där den dåtida floran och faunan levde var värmen självfallet inom organismernas biologiska gränser och i den bemärkelsen inte farligare för dem än vad olika organismers temperaturgränser är i dag.

När de första "dinosauromorfa" djuren rörde sig på planeten i början av Trias rådde extremtemperatur (12). Fossil av större djur hittas nästan enbart norr om 30°N och syd om 40°S på dåvarande kontinenten Pangea. Däremellan rådde i stort sett steril öken. Begreppet "död zon" används ofta. 

Det är som att i dag tänka sig öken av hela Mellanamerika, största delen av Sydamerika, i princip hela Afrika samt mellan motsvarande breddgrader vidare österut (Indien, södra Kina, Indonesien osv.). Även i havet fanns en bred "död zon" längs ekvatorn under inledningen av Trias.

Senare under Trias blev värmen mindre extrem och Pangea var på väg att brytas upp. De torra områdena krympte en smula, monsunområden började uppträda vid ekvatorn och växtligheten kunde få mera plats. Men under långa perioder av dinosauriernas existens var stora delar av kontinenterna fortfarande öken, halvöken eller torr stäppmark på ömse sidor om ekvatorn precis som i dag. Globala medeltemperaturen i runda slängar mellan 5-6°C (som varmast ca 8°C) varmare än i dag enligt rådande kunskapsläge (1,2,3,4). 

Flora och fauna var alltså utvecklade för rådande klimat precis som är fallet i dag. De dåtida växterna hade haft gott om tid att anpassa sig. Det är alltså inte primärt värmen i sig som är farlig (inom existerande biologiska gränser), det är hastigheten i förändringarna som avgör. 

Att lite halvt skämtsamt fråga sig varför växterna inte vissnade bort är således något av ett självmål i krysset ifall man vill påvisa en smula vetenskaplig relevans. Skulle vi skruva upp termostaten till "Mesozoikum" vågar jag lova att oerhört många av planetens nuvarande växter skulle "vissna bort" med förödande ekologiska kaskadeffekter som följd. 

Man planterar inte Picea abies i sydliga klimatzoner. Problematiken är att dagens geologiskt ögonblickliga klimatförändring snabbt (ur biologiskt perspektiv) förändrar växters och djurs förutsättningar. Vi flyttar alltså inte granen söderut, vi flyttar varmare klimatzoner till granarna. 

Men så är också hela inläggets resonemang karakteriserat av en slags... vad ska jag kalla det... okritisk aningslöshet? 

Eller blåögdhet kanske? 

Det är väl trots allt CO2 Coalitions information som okritiskt förmedlas vidare i fritt översatt och redigerad form? Man kan ju nämligen inte heller anklaga CO2 Coalition för att vara så nitiska med sina vetenskapliga referenser. Tvärtom.

I Klimatvetts välkomsttext sägs syftet vara att sprida kunskap byggd på evidensbaserad vetenskap. I detta första inlägg med fakta om jordens klimat får man konstatera att den evidensbaserade vetenskapen förmedlats inkorrekt, med undvikande av tillgängliga data och med antydningar som går stick i stäv med rådande kunskapsläge. Frågeställningarna är formulerade på ett sätt som insinuerar att klimatvetenskapen egentligen inte har koll på svaren. Det är inte riktigt renhårig retorik.

Summa summarum: Inlägget "Fakta om jordens klimat 1/13" innehåller körsbär, gammal, förvillarklyschig, förvanskad skåpmat och en gnutta antydd halmgubbe. 

Existerande små glimtar av verifierbara data - t.ex. att jorden under långa perioder varit varmare - har ingen som helst relevans när det kommer till rådande förändring och dess effekter. Således är värmeperioderna i sig ingen relevant sakargumentation visavi Klimatvetts budskap.

Nästa gång, i del 2, granskas Klimatvetts inlägg om Milanković-cykler. 

Förresten! 

Målningen i skärmdumpen ovan är gjord av Gerhard Böggemann. Den föreställer en liten sauropod, Europasaurus holgeri, som under övre Jura (Kimmeridgian) levde på öarna i den dåtida stora "skärgård" som i dag är Europa. Europasaurus hade en mankhöjd på ca 1,7 meter och var alltså mindre än en giraff. Detta bara som tilläggsinformation och inte som ett inlägg i ovanvarande diskurs.

Referenser:

1.

Foster, G., Royer, D. & Lunt, D. 

Future climate forcing potentially without precedent in the last 420 million years.

Nat Commun 8, 14845 (2017). 

2.

Scotese, C. R., Song, H., Mills, B. J. W., & van der Meer, D. G. (2021).

Phanerozoic paleotemperatures: The earth’s changing climate during the last 540 million years. Earth-Science Reviews, 215, 103503.

3.

Grossman, E.L., Joachimski, M.M.

Ocean temperatures through the Phanerozoic reassessed.

Sci Rep 12, 8938 (2022).

4.

Henkes, G. A., Passey, B. H., Grossman, E. L., Shenton, B. J., Yancey, T. E., & Pérez-Huerta, A. (2018).

Temperature evolution and the oxygen isotope composition of Phanerozoic oceans from carbonate clumped isotope thermometry.

Earth and Planetary Science Letters, 490, 40–50.

5.

Augland, L.E., Ryabov, V.V., Vernikovsky, V.A. et al. 

The main pulse of the Siberian Traps expanded in size and composition. 

Sci Rep 9, 18723 (2019). 

6.

Shen, J., Zhang, Y.G., Yang, H. et al. 

Early and late phases of the Permian–Triassic mass extinction marked by different atmospheric CO2 regimes. 

Nat. Geosci. 15, 839–844 (2022).

7.
Sun, R., Liu, Y., Sonke, J.E. et al. 

Mercury isotope evidence for marine photic zone euxinia across the end-Permian mass extinction. Commun Earth Environ 4, 159 (2023). 

8.
Wu, Y., Chu, D., Tong, J. et al. 
Six-fold increase of atmospheric pCO2 during the Permian–Triassic mass extinction.
Nat Commun 12, 2137 (2021).

9.
Yuyang Wu et al. ,
Volcanic CO2 degassing postdates thermogenic carbon emission during the end-Permian mass extinction.
Sci. Adv. 9, eabq4082 (2023)

10.
Crisp, D., Dolman, H., Tanhua, T., McKinley, G. A., Hauck, J., Bastos, A., et al. (2022). 
How well do we understand the land-ocean-atmosphere carbon cycle? 
Reviews of Geophysics, 60, e2021RG000736. 

11.
Osman, M.B., Tierney, J.E., Zhu, J. et al. 
Globally resolved surface temperatures since the Last Glacial Maximum. 
Nature 599, 239–244 (2021). 

12.
Yadong Sun et al.

Lethally Hot Temperatures During the Early Triassic Greenhouse.
Science 338, 366-370 (2012).