[Klimat]debatter - var, när, hur och gentemot vem?

 Den första och mer allmänna frågan gäller själva poängen med att debattera klimat. Finns det överhuvudtaget en poäng? 

I ljuset av Greta Thunbergs gärningar ter sig förstås den frågan överflödig. I dag fredagen den femtonde mars 2019 skrivs nämligen historia genom en global klimatstrejk i över 2000 städer fördelade på fler än 120 länder enligt aktuell rapport. Möjligen tillkommer fler orter under dagens lopp.

Karta och grafer från fridaysforfuture.org

Hur många människor som deltar totalt lär det väl meddelas om så småningom. Hela den stora världsomspännande manifestationen är alltså huvudsakligen ett resultat av en enskild ung svensk flickas beslutsamhet att ta itu med sin egen förtvivlan över att vuxenvärlden ignorerar vetenskapen och fortsätter köra på i samma gamla invanda klimat- och miljö-förstörarspår. Eftersom Greta Thunberg och den efterföljande Fridays for Future-rörelsen baserar sig helt på klimatvetenskapskonsensus finns det egentligen ingenting att tillägga kring angelägenheten. Det är helt enkelt tokangeläget.

I det här enskilda klimatdebatt-fallet råder alltså ingen tvekan. Det har varit sanslöst effektivt arbete som rullat på av sig själv. Greta Thunberg har inte "eldat under" eller aktivt försökt få följare. Hon har inte förespråkat skolk eller demonstrationer. Snarare har hennes gärning varit en propp som slutligen släppte. En uppsjö andra unga människor vilka känt och känner samma som Greta har fått inspiration och kraft. Det är därför Fridays for Future är så livgivande, engagerande och självuppbyggande. Ketchupeffekten.

Samtidigt ser man på sociala media hur "förnekargruppen" också tycks växa sig större och mera högljudd. Det är då man frågar sig om klimatdebatt på nätet egentligen är någon höjdare. Känns ofta mest bara kontraproduktiv. För varje vetenskapligt inlägg dyker det upp fem länkar till Patrick Moores stolliga uttalanden och nio hänvisningar till diverse förvillarbloggar eller förvrängda temperaturgrafer. Polarisering var ordet.

Dessa förvillarprofiler har det ganska enkelt. De kan snabbt, fritt och "ansvarslöst" sprida allehanda lösryckta påståenden väldigt effektivt. Att sakligt svara på alla påståenden är ett stort och tidsdrygt jobb. Brandolinis lag är således fullt gällande ("The amount of energy needed to refute bullshit is an order of magnitude bigger than to produce it"). För övrigt blir klimatdebatter på sociala media ändå bara ett enda hysteriskt kackel utan någon som helst mening.

Folk tröttnar liksom också på klimatdebatter. Det finns en känsla av att "bara klimatsnacket upphör så upphör även problemen" och då kan vi gå tillbaka till vår vardag. Således grunnar jag förstås också på huruvida den här bloggen alls ska behandla klimatfrågor och om jag alls ska kommentera dessa ständiga floder av villfarelser som både medvetet och omedvetet sprids över internätosfären. Allt vore så mycket enklare om jag bara tog lite bilder av diverse kräk och skrev något gemytligt om blåmesen istället för att plita ihop tråkigheter som överlångt klimatsvammel.

Edit 15.3.2019: 
Enligt uppgift från olika håll beräknas det ha varit närmare 1,5 miljoner demonstranter ute under gårdagen. 
FN:s generalsekreterare António Guterres sammankallade till nytt klimatmöte. 

Gårdagens demostrationer råkade av en slump sammanfalla med 20-årsjubileet av Michael Manns berömda "Hockeystick" - ett diagram som visar sig ha anmärkningsvärt stora likheter med senare rekonstruktioner trots klimatförvillarnas stora förvissning om att allt handlade om blatant fusk.

Den här bloggen kommer by the way att fortsätta med tråkiga klimatinlägg.
Facebook-debatter får dock vara en god tid framöver. De är som sagt enbart poänglösa i enlighet med Brandolinis lag.