Klimatvett? Del 3. Interglacialer

 

I del 3 av Klimatvetts inläggsserie "Fakta om jordens klimat" behandlas interglacialer.

För viss introduktion hänvisar jag till mina tidigare inlägg där Klimatvetts två föregående "Fakta om jordens klimat" avhandlats.

- Klimatvett? Del 1. Introduktion och värme

- Klimatvett? Del 2. Milanković

Notera att den använda grafen (återigen) är en omritad version från en av graferna i en studie (1) vars innehåll i övrigt inte förmedlas. Temperaturvariationerna gäller Antarktis.

Jag är aningen osäker på förekomsten av det utskrivna "... drivs av naturkrafter bortom vår kontroll" och dess syfte. 

Varför behöver det nämnas?

Är det för att leda läsaren in i tron att människan inte kan påverka klimatet?

Det vore i och för sig aningen paradoxalt eftersom Klimatvett (och CO2 Coalition som Klimatvett hämtar stora delar av sin information från) på annat håll menar att CO2-utsläppen bör få fortgå för att främja en varm och - enligt dem - frodig planet. Men det återkommer jag eventuellt till i ett senare inlägg.

Det berörda klimatvett-inlägget publicerades 10.11.2023. Innan dess har försvarlig mängd publicerad (peer review) forskning påvisat att skeendet för kommande nedisning inte har möjlighet att ske helt i enlighet med det "naturliga" förloppet (2,3,4,5,6). Dessa studier kunde Klimatvett lätt ha kollat upp. Mänskligheten har redan ändrat klimatframtiden och i den bemärkelsen är inte ens istidscykeln "bortom vår kontroll".

Hur nära slutet av vår nuvarande mellanistid (Holocen) vi är blir inte helt relevant i ljuset av det ovan konstaterade. Men om vi för en stund bortser från att mänskligheten redan ändrat kommande naturliga klimatutveckling i enlighet med istidscykeln så kan man förstås mycket väl fråga sig när det i så fall skulle tänkas vara slut på interglacialen. Mer om det nedan.

- Ja! Nedisningen går långsammare än uppvärmningen. Det råder alltså asymmetri förhållande till solinstrålningen (se även Del 2). De exakta orsakerna är inte helt klarlagda, men beror troligen på en rad feedback-effekter som t.ex. havsvattentemperatur, temperaturens transport i vattenlager, isbildning samt dess effekter (7).

- Ja! Under de kallare perioderna förekommer mindre värmeperioder - interstadialer.

- Nej! Eem (föregående interglacial) var ca 13 000 - 15 000 år (8,9). Nuvarande (Holocen) har pågått i ca 11 700 år. MIS 9 (ca 330 000 år sedan) var längre än Holocen hittills. Holstein (MIS 11) var mycket längre än Holocen hittills varit. Nu tog jag förvisso med en "extra" interglacial (Holstein) men det går alltså inte att rakt av säga att Holocen pågått längre än de tre föregående när två av dem var längre.

- Nja! MIS 7 (den varmaste delen 7e för 240 000 år sedan) var troligen inte varmare än Holocen (10,11,12). MIS 9 ganska jämförbar.

- Eller? Har Holocen verkligen haft större temperaturfluktuation än de tidigare? Finns det källa på det?

Eller är det en förhastad och skev slutsats baserad på det faktum att temperaturdata (proxy) tappar resolution bakåt i tid? (13,14)

- Kanske, kanske inte! Istidscyklerna följer inte ett upprepat mönster som gör att man kan dra några slutsatser enbart på temperaturkurvornas utseende. Även utan antropgena växthusgasutsläpp finns beräkningar som pekar på att nedisning inte sätter igång på länge än (2,15,16,17). Ruddiman, 2003 (18) tror inte på fullt så lång naturlig interglacial som Archer et al., 2005 (2) men har även han avskrivit en snar nedisning pga. växthusgasutsläpp.

Under Lilla istiden hade man ännu inte klart för sig att jordklotet genomgår en istidscykel. Insikt om att glaciärer en gång varit större dök upp under 1700-talet och stärktes under 1800-talet. Men det var inte förrän mot slutet av 1800-talet som bilden började klarna och via tidigare nämnda Milanković även förståelsen om en istidscykel och därmed presumtivt kommande nedisningar. I den bemärkelsen är det oerhört svårt att förstå varför de - människorna under Lilla istiden - skulle trott "startskottet hade gått".

Kommentar på rödmarkerad slutkläm: Jag försöker hitta "vissa forskare" som menar att planeten är på väg mot en "total infrysning". Men jag hittar inte dessa "vissa forskare". Måhända söker jag dåligt. En referens i Klimatvetts inlägg hade varit riktigt prima.

De [klimat]forskare jag (i förbifarten) ser nämna saken i samband med att de får frågan avfärdar tanken eftersom solen sakteliga ökar i styrka. Läget är alltså ett annat än under slutet av Proterozoikum när klotet senast blev en "snöboll" (19). Det finns alltså inga vetenskapliga indikationer på att klotet av naturliga faktorer skulle inträda i ett sådant stadium. Allt ordande om att så riskerar vara fallet är därmed... alarmism... som dessutom saknar relevans eftersom det skulle handla om ett skeende ofattbart långt in i framtiden. 

Summa summarum: Utsagorna i Klimatvetts Interglacial-inlägg har extremt lite med den evidensbaserade vetenskap Klimatvett säger sig vilja förmedla. Tvärtom antyds utan källhänvisning att mänskligheten är på väg mot en istidskatastrof. Detta är troligen ett sätt att underbygga idén om att växthusgasutsläpp bör få fortgå oförändrat. Det finns alltså ett visst drag av samma alarmism man ofta beskyller klimatvetenskapen för att ty sig till. 

I nästa inlägg kommer jag fram till Klimatvetts klimatfakta (del 4) om Eem-interglacialen. 

Kan måhända där finnas relevant fakta som håller för källgranskning?

Referenser:

1.

J. Jouzel et al. ,

Orbital and Millennial Antarctic Climate Variability over the Past 800,000 Years.

Science 317, 793-796 (2007).

DOI:10.1126/science.1141038

2. 

Archer, D., and A. Ganopolski (2005)

A movable trigger: Fossil fuel CO2 and the onset of the next glaciation

Geochem. Geophys. Geosyst., 6, Q05003,

doi:10.1029/2004GC000891

3.

Kaufhold, C. and Ganopolski, A.:

Deep-future climate change scenarios for site selection of nuclear waste disposal in Germany,

Saf. Nucl. Waste Disposal, 2, 89–90,

https://doi.org/10.5194/sand-2-89-2023, 2023.

4.

Ganopolski, A., Winkelmann, R. & Schellnhuber, H.

Critical insolation–CO2 relation for diagnosing past and future glacial inception.

Nature 529, 200–203 (2016).

https://doi.org/10.1038/nature16494

5.

Talento, S. and Ganopolski, A.:

Reduced-complexity model for the impact of anthropogenic CO2 emissions on future glacial cycles,

Earth Syst. Dynam., 12, 1275–1293,

https://doi.org/10.5194/esd-12-1275-2021, 2021.

6.

Willeit, M., Ganopolski, A., Robinson, A., and Edwards, N. R.:

The Earth system model CLIMBER-X v1.0 – Part 1: Climate model description and validation​​​​​​​​​​​​​​,

Geosci. Model Dev., 15, 5905–5948,

https://doi.org/10.5194/gmd-15-5905-2022, 2022.

7.

Ramadhin, C. and Yi, C.:

ESD Ideas: Why are glaciations slower than deglaciations?,

Earth Syst. Dynam., 11, 13–16,

https://doi.org/10.5194/esd-11-13-2020, 2020.

8.

Salonen, J.S., Helmens, K.F., Brendryen, J. et al.

Abrupt high-latitude climate events and decoupled seasonal trends during the Eemian.

Nat Commun 9, 2851 (2018).

https://doi.org/10.1038/s41467-018-05314-1

9.

NEEM community members. 

Eemian interglacial reconstructed from a Greenland folded ice core. 

Nature 493, 489–494 (2013). 

https://doi.org/10.1038/nature11789

10.

Past interglacials Working Group of PAGES (2016),

Interglacials of the last 800,000 years,

Rev. Geophys.,  54,  162–219,

doi:10.1002/2015RG000482.

11.

Tzedakis, P., Crucifix, M., Mitsui, T. et al.

A simple rule to determine which insolation cycles lead to interglacials.

Nature 542, 427–432 (2017).

https://doi.org/10.1038/nature21364

12.

Hobart, B., Lisiecki, L.E., Rand, D. et al.

Late Pleistocene 100-kyr glacial cycles paced by precession forcing of summer insolation.

Nat. Geosci. 16, 717–722 (2023).

13.

Wilcox, P.S., Honiat, C., Trüssel, M. et al.

Exceptional warmth and climate instability occurred in the European Alps during the Last Interglacial period.

Commun Earth Environ 1, 57 (2020).

https://doi.org/10.1038/s43247-020-00063-w

14.

Lovejoy, S. and Lambert, F.:

Spiky fluctuations and scaling in high-resolution EPICA ice core dust fluxes,

Clim. Past, 15, 1999–2017,

https://doi.org/10.5194/cp-15-1999-2019, 2019.

15.

A. Berger, M. F. Loutre,

An Exceptionally Long Interglacial Ahead?.

Science 297,1287-1288 (2002).

DOI:10.1126/science.1076120

16.

Oerlemans J., Van der Veen C. J.,

Ice Sheets and Climate 

Springer, Dordrecht, Netherlands, 1984.

https://doi.org/10.1007/978-94-009-6325-2

17.

Berger, A., Loutre, M.F. & Crucifix, M.

The Earth's Climate in the Next Hundred Thousand years (100 kyr).

Surveys in Geophysics 24, 117–138 (2003).

https://doi.org/10.1023/A:1023233702670

18.

Ruddiman, W.F.

The Anthropogenic Greenhouse Era Began Thousands of Years Ago.

Climatic Change 61, 261–293 (2003).

https://doi.org/10.1023/B:CLIM.0000004577.17928.fa

19.

Donnadieu, Y., Goddéris, Y., Ramstein, G. et al.

A ‘snowball Earth’ climate triggered by continental break-up through changes in runoff.

Nature 428, 303–306 (2004).

https://doi.org/10.1038/nature02408

Bonusreferenser:

Foster, G., Royer, D. & Lunt, D.

Future climate forcing potentially without precedent in the last 420 million years. Nat Commun 8, 14845 (2017). https://doi.org/10.1038/ncomms14845

Bouchet, M., Landais, A., Grisart, A., Parrenin, F., Prié, F., Jacob, R., Fourré, E., Capron, E., Raynaud, D., Lipenkov, V. Y., Loutre, M.-F., Extier, T., Svensson, A., Legrain, E., Martinerie, P., Leuenberger, M., Jiang, W., Ritterbusch, F., Lu, Z.-T., and Yang, G.-M.:

The Antarctic Ice Core Chronology 2023 (AICC2023) chronological framework and associated timescale for the European Project for Ice Coring in Antarctica (EPICA) Dome C ice core,

Clim. Past, 19, 2257–2286,

https://doi.org/10.5194/cp-19-2257-2023, 2023.

Berends, C. J., de Boer, B., and van de Wal, R. S. W.:

Reconstructing the evolution of ice sheets, sea level, and atmospheric CO2 during the past 3.6 million years,

Clim. Past, 17, 361–377, 2021.

https://doi.org/10.5194/cp-17-361-2021

Klimatvett? Del 2. Milanković

 

Jag fortsätter synandet och källgranskningen av Klimatvetts inläggsflora och kommer nu till del två i serien "Fakta om jordens klimat". Det är ett förhållandevis långt inlägg som primärt beskriver Milanković-cyklerna. 

Först en kort inledning (skärmdump nedan) och därefter ett längre grundläggande informationspaket om Milanković-cyklerna för den som eventuellt inte har koll på dem från förr.

Infopaketet bygger huvudsakligen på denna denna webbartikel (anges även som källa) på rymdnyhetswebbsidan Space.com. Den delen av inlägget har jag inte skärmdumpat eller fäst mycket vikt vid. Det är konklusionerna i Klimatvetts resonemang som är intressanta.

En del av Alberto Malinvernos uttalanden i Space.com-artikeln vidareförmedlas dock inte av Klimatvett. Det kan jag förstå. 

Däremot tacknämligt att Klimatvett konstaterar följande: "Även om Milankovitch-cyklerna inte har något att göra med den nuvarande klimatförändringen, tros de ha dikterat jordens klimat i miljontals år, vilket gör att planeten periodvis svänger mellan tiotals till hundratusentals år långa istider och varmare perioder som den vi lever i."

Dvs. Klimatvett gör klart att nämnda cykler inte påverkar den förändring vi ser i dag. 

Malinvernos namn är förresten konstant felstavat i Space.com-artikeln, som jag för övrigt misstänker är ett hopkok av andra artiklar och andra intervjuer ur andra nyhetsmedia. Har dock inte rotat vidare i det och det är ganska betydelselöst. Både Malinverno och Russell Deitrick, som också citeras i artikeln, medverkar frekvent som författare och medförfattare i klimatrelaterad peer review.

Den lilla, rödmarkerade, slutklämmen i första delen av inlägget börjar man grunna på. 

Det sagda är en vetenskaplig självklarhet och har så varit oerhört länge.

Tolkar jag in för mycket om jag misstänker att den ändå är till för att ta udden av CO2 som klimatpåverkande faktor i dagens temperaturhöjning? Eller finns det ett annat syfte med rödmarkeringen, alltså betoningen och formuleringen i just den kontexten (inlägget)?

Det beror också på vad man menar med ordet "huvudorsak".

Vad Klimatvett inte nämner i inlägget är koldioxidens effekt i de globala temperatursvängningarna mellan glacialmaximum och interglacial (1,2). 

Dvs. solinstrålningen och temperaturens effekt på de faktorer som avger respektive binder kol till och från atmosfären i samband med istidscykelns temperaturförändringar och hur mycket den mot interglacialen höjda atmosfäriska koldioxiden de facto påverkar globala medeltemperaturen.

Att solinstrålningen - om än i liten grad - varierar i takt med Milanković-cykeln och att det i rådande cykler vinglar av och an mellan tröskelvärden som gör att kol binds och frigörs i samband med feedback-effekter som i sin tur utlöser nya skeenden torde inte vara obekant (1).

Frågeställningen borde alltså snarare skilja mellan det som utlöser temperatursvängningarna och vilka effekter - vilken feedback - följdverkningarna (bl.a. CO2) har för de slutliga temperaturskillnaderna. 

Med andra ord kan man mycket väl säga att CO2 är en av "huvudorsakerna" till uppvärmning och avkylning i istidscykeln. Man kan också använda ordet "huvudfaktor" för temperaturskilnaderna om man tycker "huvudorsak" bör förbehållas det som utlöser feedback-effekterna. Precis som nämns i Space.com-artikeln är Milanković-cyklernas skillnad i solinstrålning i sig inte alls tillräcklig för den klimatförändring som sker i istidscykeln.

Jag märker måhända ord. Men ordens användning är viktiga för hur man tolkar deras betydelse och syfte i en given kontext.

Vad som exakt menas med citatet "Ingenting säger att detta INTE kunde hända igen" vet jag inte. 

Citatet i ursprungsartikeln - "It doesn't make a lot of sense, because the eccentricity changes are so small, and the resulting changes in the sunlight are so small that we wouldn't expect it to happen," said Deitrick. - kan jag omöjligt tolka som att Deitrick faktiskt menar samma som i Klimatvetts rödmarkerade översättning. Men det är måhända en bisak... eller så har jag missat någonting. 

Eller finns det någon form av antydan till att Klimatvett vill skapa osäkerhet kring huruvida jorden i detta nu kan vara på väg in i en ändrad istidsrytm och att rådande klimatförändring har med en sådan svängning att göra? Tolkar jag in för mycket nu igen?

Gällande ändringen från 40 000-årig cykel till 100 000 år kan bl.a. Yan et al., 2019, Legrain et al., 2023 och Berends et al., 2021 (3,4,5) vara intressanta.

Summa summarum: Klimatvetts Milanković-inlägg kan öppna upp för viss osäkerhet hos läsaren eftersom en hel del kända faktorer i istidscyklernas temperatursvängningar är utelämnade. Den osäkerheten kan i sin tur bli öppning för skev rapportering och körsbärsplockad information. Inlägget i sig kan inte sägas vara helt felaktigt, men det inbegriper - med tanke på kontexten - en formulerad antydan om att kunskapsläget är mindre än det i själva verket är.

Milanković eller Milankovitch? Jag har valt förstnämnda stavning framom den engelska. Ingen baktanke.

Föregående inlägg om Klimatvett:

- Klimatvett? Del 1. Introduktion och värme.

I nästa inlägg, del 3, källgranskas Klimatvetts inlägg om interglacialer.

Referenser:

1.

Shakun, J., Clark, P., He, F. et al. 

Global warming preceded by increasing carbon dioxide concentrations during the last deglaciation. Nature 484, 49–54 (2012). 

https://doi.org/10.1038/nature10915

2.

Uemura, R., Motoyama, H., Masson-Delmotte, V. et al. 

Asynchrony between Antarctic temperature and CO2 associated with obliquity over the past 720,000 years. 

Nat Commun 9, 961 (2018). 

https://doi.org/10.1038/s41467-018-03328-3

3.

Yan, Y., Bender, M.L., Brook, E.J. et al. 

Two-million-year-old snapshots of atmospheric gases from Antarctic ice. 

Nature 574, 663–666 (2019). 

https://doi.org/10.1038/s41586-019-1692-3

4.

Legrain, E., Parrenin, F. & Capron, E. A 

gradual change is more likely to have caused the Mid-Pleistocene Transition than an abrupt event. 

Commun Earth Environ 4, 90 (2023). 

https://doi.org/10.1038/s43247-023-00754-0

5.

Berends, C. J. , Köhler, P. , Lourens, L. J. and Wal, R. S. W. (2021): 

On the Cause of the Mid‐Pleistocene Transition 

Reviews of Geophysics, 59 (2), e2020RG000727.

doi: 10.1029/2020RG000727

Ytterligare några ämnesanknutna artiklar:

Thomas Westerhold et al. (2020)

An astronomically dated record of Earth’s climate and its predictability over the last 66 million years.

Science369,1383-1387(2020).

DOI:10.1126/science.aba6853

Rae, J.W.B., Burke, A., Robinson, L.F. et al. 

CO2 storage and release in the deep Southern Ocean on millennial to centennial timescales. 

Nature 562, 569–573 (2018). 

https://doi.org/10.1038/s41586-018-0614-0

Brook, E.J., Buizert, C. 

Antarctic and global climate history viewed from ice cores. 

Nature558, 200–208 (2018). 

https://doi.org/10.1038/s41586-018-0172-5

Glöm inte att kika på - och vid intresse - gå vidare till referenserna i respektive artiklar. Det är bland annat i dessa empirin och den vetenskapliga metoden "sitter".

Fb-återfall (klimat)

 

Ber i förväg om ursäkt för såväl Fb-återfallet som det här inlägget!

Att blanda sig i och bli en del av dylika Fb-diskussioner är självfallet lika nödvändigt som att elda gamla sommardäck på påskbrasan. Ibland drar förnuftet ändå sin kos och fingrarna får härja okontrollerat på tangentbordet.

Samtidigt har min hjärna uppenbarligen fått för sig att den här typen av trådar är högst intressanta som företeelser betraktat. När jag skriver detta har Donald J. Trump blockats av Twitter varpå debatten om censur och yttrandefrihet tagit rejäl fart. Det finns beröringspunkter mellan den debatten och innehållet i de undertrådar jag presenterar här. Främst handlar det då om förhållandet mellan åsikter och verifierad fakta eller påvisad lögn. Trump blockades eftersom han använt sig av lögner och konspirationsteorier för att mana till kamp mot sina politiska personliga rivaler och för att det till slut resulterade i brottsliga handlingar. 

Var går gränsen för vad som kan hävdas i lika publika sammanhang. Plattformarna inom sociala media upprätthålls av privata företag vilka inte har någon skyldighet att tillåta vilken "yttrandefrihet" som helst. Enskilda aktörer (som nyhetsmedia) har inte heller någon skyldighet att på sina Fb-/twitter-sidor tillåta vilka uttalanden som helst. Såväl aktörerna som upprätthållaren av plattformen har tydliga regler. Sedan blir det en gråzon gällande vad som betraktas vara åsikt och/eller fakta samt verifierad information och/eller desinformation. 

Vi har frihet att hävda många saker - även ren desinformation och falska rykten. Men problematiken uppstår förstås när faktoider används som verktyg för opinionsbildning. Jag återkommer till den frågan längre fram. Nu över till Fb-diskussionerna jag beblandade mig i.

Första diskussionen kom under Dan Ekholms ledartext i Vasabladet fjärde januari. Den tog fart i det faktum att Greta Thunberg fyllde 18 år och att SVT sände den nyligen gjorda dokumentärfilmen om henne. Filmen är ett kraftfullt vittnesmål som belyser mycket mer än den lätt förenklade bild man riskerar få genom nyhetsförmedlingarna av hennes aktioner och strävan.

När Vbl lägger upp klimatrelaterat material på sin Fb-sida finns det ett antal återkommande namn som genast skyfflar in vetenskapsförvilleri i undertrådarna. Ofta handlar det om det klassiska "klimatet har alltid ändrat". I det här fallet verkar skribenten inte riktigt ha sett dokumentären eller så har det uppstått en märkvärdig tolkning av hur Gretas föräldrar sett på hennes engagemang. 

Jag är ändå inte intresserad av att diskutera tolkning av en dokumentärfilm. Däremot kunde jag inte hålla mig från att ifrågasätta uttalandet om klimatförändringen. 

Diskussionen blev kort. Just denna meningsmotståndare brukar sällan vara ihärdig med att hålla liv i en enskild undertråd. 

Man kan lukta sig till att motdebattören försöker locka mig att nyttja begreppet vetenskaplig konsensus i min argumentation. Det undviker jag eftersom att det är sönderkört av förvillarkåren. Visserligen råder det självfallet inget tvivel om att väldigt stark vetenskaplig konsensus råder i klimatfrågan. Men använder man benämningen girar diskussionen direkt in på betydelsen av vetenskaplig konsensus är och därmed har huvudfrågan förlorats. Att byta ämne och kasta fram nya irrelevanta påståenden är ju klassisk förvillarstrategi.

Samma gäller "97% av forskarna". Det är iofs något jag alltid undviker i alla lägen eftersom beräkningen blir ytterst förenklad och inte helt sann i sig. Dessutom har siffran passerat bäst före-datum och beräknas nu vara märkbart högre. Givetvis handlar det inte riktigt heller om en definitiv procentsats av antalet forskare, utan om bedömningar gjorda på basis av enorma mängder peer review-artiklar. 

Ibland efterfrågas även "den där avgörande vetenskapliga studien" som bevisar att rådande klimatörändring är antropogen - dvs. orsakad av våra växhusgasutsläpp. Jag tror inte att en enskild sådan artikel existerar. Vet heller inte vilken det i så fall kunde tänkas vara. Däremot baseras självfallet slutsatsen på den gigantiska mängden studier som understöder varandra och som tillsammans målar upp en väldigt tydlig bild.

Förvillarna själva brukar gärna referera till ett antal enskilda "vetenskapliga" artiklar som "tydligt "avfärdar faktumet att klimatförändringen är antropogogent påverkad. Ingen av dessa "studier" har dock blivit publicerade i peer review-journaler och all granskning av dem har pekat på allvarliga vetenskapliga brister ch fel.

Nästa diskusionsgenererande artikel är en annan ledarext skriven av Viveca Dahl.  Ledaren ingår både i Vasabladet och Österbottens tidning men diskussion tog vid enbart på ÖT:s Fb-sida.

Texten behandlar diverse ekologiska påverkningar orsakade av klimatförändringen. Texten är saklig och återger det som vetenskapen kan informera om.

Här dök "grand solar minimum" upp.

Länken går alltså till en artikel av Valentina Zharkova. 

Artikeln är en reviderad variant av en tidigare artikel som publicerades i Scientific Report (under Natures "paraply") men som kort därefter drogs tillbaka pga. konstaterade felaktigheter i beräkningar. Zharkova själv motsatte sig tillbakadragningen.

Mycket är nämnt kring detta "grand solar minimum" och vad det kommer att ha för effekt på klimatet. Den vetenskapliga konsensusen - konklusionen - är dock den att det endast har marginell påverkan och att effekterna i alla fall kan ge en liten lindring av den globala medeltemperaturhöjningen. Noterbart är att Zharkova själv tycks vara något velande i när hon uttalar sig. I sina artiklar nämner hon att solens inaktiva perod kan resultera i nerkylning med ungefär en grad Celcius, men då utgår hone enbart från beräkningar gällande solinstrålningen och tar inte atmosfärens förändrade sammansättnig i beaktande. Den biten vill hon helst hålla tyst om eller skyffla över på andra experter.

Inget ont i att hon hänvisar till andra experter. Det är i sig en bra egenskap. Men samtidigt öppnar hennes retorik upp för vantolkningar och efterföljande desinformation. Utöver det ska vi alltså komma ihåg att hennes forskning redan från grunden kanske riskerar ha en del brister och att konklusionerna inte går att jämställa med hur jordens klimat de facto beräknas bli.

Här är Nature-artikeln (Ineson et al. 2015) och NASA-sidan jag länkade till i min kommentar. Här är länk till Intervjun med Zharkova där hon 21:24 in i klippet kort nämner det där med att överlåta den faktiska temperaturförändringen till andra experter. YouTube-kanalen Conversations that Matter är väl i sig en smula tveksam. Principen verkar vara att alla ska få komma till tals - även sådana som inte verkar ha sina åsikter grundade i verklig vetenskap så som Patrick Moore. En vetenskapsbaserad och saklig intervju är dock den med Simon Donner. 

På tal om "Grand solar minimum" och YouTube... här har Potholer54 (Peter Hadfield) en genomgång av förvillarnas istids-förutsägelser kopplade till Grand solar minimum. Hadfield har som brukligt peer review-referenser till allt som sägs. Vill man se en kort version med enbart förutsägelserna och påföljande observationer finns även en sådan. 

Kontrahentens hjärna har tydligen lugnat ner sig en smula enligt egen utsago (nedan). Referensen hen levererar är intressant och märkvärdigt kontraproduktiv. Nästan så att länken inte riktigt studerats innan den använts som argument.

Länkade NASA-sida är gammal och den säger inget om kommande "grand minimum". Intressant är alltså att personen i fråga gillar, godkänner och använder sig av detta gamla NASA-inlägg men inte det nya jag länkade till ovan. Verkar väldans selektivt. Hen uttolkar också enögt att det blir kallare framöver baserat på en gammal beskrivning av föregående grand minimum (Maunder).

För att göra detta klart för mig väljer hen inte att svara på frågor eller rätta mig ifall jag skulle ha missat något i NASA-artikeln. Därefter skenar det iväg i allehanda andra förvillarspår. Tror jag tyvärr lockade fram ett par av dem.

Länken till den finska YouTube-kanalen var grädde på förvillarmoset och därefter avslutades tack och lov denna meningslösa diskussion.

Sedan har vi här en annan debattör som levererar klichéer.

Hen är alltså "helt på det klara" med hur det ligger till. Jag kan inte upphöra att förvånas och fascineras av dessa "det har varit varmare förr"-uttalanden. De känns så förtvivlat automatiska och blaséaktigt "trötta" på något sätt. Fördjupad beskrivning av hur man kommer fram till sin "varmare förr-slutsats" och hur man förhåller sig till vetenskapens förklaringar erhålles aldrig.

Därefter är det dags att försöka koppla in en del vetenskapligheter i form av borrkärnor i "Arktis" och Antarktis.

Här måste det rimligen stå klart att personen i fråga inte har minsta lilla intresse av att kolla upp riktigheten i informationen hen vill förmedla. Jag tror det råder samma form av "lathet" och likgiltighet beträffande utsagorna som i föregående korta "diskussion". Gissningsvis tänker hen ändå på den i förvillarkretsar ofta förekommande GISP2-grafen som bl.a. behandlats här.

"Delade meningar" är  i min värld kopplade till sådant som faktiskt handlar om åsikter. Är orange vackrare än violett eller tycker man tvärtom? Här råder det inga tvivel om att man kan ha delade meningar och att man har självklar rätt till sin åsikt. Samma gäller politik och många andra filosofiska frågeställningar.

Vad jag tänker mig att man egentligen diskuterar i undertråden är snarast vilka våglängder färgerna orange och violett har. Är "delade meningar" och rätt till åsikt verkligen hållbara argument ifall man råkar få för sig att orange har en våglängd på ungefär 500-520 nm trots att vetenskapen säger ca 590-625 nm?

En annan figur dyker upp och ber mig "söka själv". Internätet är ju fullt av referenser. Tack för tipset liksom.

I det skedet lackar kontrahent nr 1 ur och skriver...

"Suck vilken typ" var en bra kommentar i den bemärkelsen att jag återfick insikten om meningslösheten i att käbbla med klichélevererande desinformation på en lokaltidnings Fb-sida. Jag avslutade alltså där.

Kort efteråt blockades jag av motdebattören och kan således inte längre se undertråden. 

Tillbaka till det där med sociala plattformar och censur...

Givetvis är harmlösa "det var varmare förr"-kommentarer absolut ingenting jämfört med Trumps ständiga flirtande med konspirationer (inkl. QAnon) och spridande av desinformation vilken kan omkullkasta demokratiska system.

Jag kräver givetvis inte heller att dessa klichékommentarer aka avlägsnas från pressens egna sidor. Däremot är jag mer tveksam när det faktiskt länkas till förvillande desinformation på YouTube eller diverse bloggar. Desinformation och politisering av denna är trots allt en slippery slope där det är svårt att avgöra var gränsen går, hur opinion bildas och upprätthålls samt hur det påverkar samhället. 

Ska man ignorera kommentarer med uppenbar desinformation?

Ska man besvara dem?

Är det bara kontraproduktivt (beror på hur man svarar förstås)?

Vad händer när desinformationen får stå kvar obemött?

Är det så att dessa personer i långa loppet avslöjar sig själva och försvinner eller kan de växa sig större?

Hur många människor påverkas av deras inlägg?

Finns väl inte ett enda svar på någondera fråga. Men jag får återanvända konstaterandet att det inte är så konstigt att unga människor kan känna sig förtvivlade när vuxengenerationen slentrianmässigt slänger sig med gamla nötta förvillarklichéer trots att vetenskapen är klar och att all mänsklig aktion måste inbegripa allvarlig strävan till att drastiskt minska CO2-utsläpp så effektivt som möjligt.

Jag försöker dock vara restriktiv med mitt eget kommenterande och i de fall där jag drar igång är det med vetskapen om meningslösheten. Däremot är det ändå en gnutta skönt att trots allt skriva ett par rader någon enstaka gång.

Klimatvett? Del 1. Introduktion och värme

 

2023 dök en ny svenskspråkig klimatwebbsida upp. Antagligen ploppar motsvarande sidor upp hela tiden världen över, men den här webbsidan, Klimatvett, har sitt säte i Svenskfinland och därmed har den väl i någon mån en viss relevans för mig... eller den här bloggen... eller så inte. 

Klimatfrågan är förstås allt annat än enbart lokal och i den bemärkelsen har Klimatvett heller ingen lokal betydelse... om den inte lockar lokala läsare som förleds av informationen vill säga. 

Klimatvett verkar främst vara skapad för att driva opinion. Där finns "klimatbrev" och olika frågeställningar som handlar om att mänskligheten kanske inte bör hantera växthusgasutsläppen så som världssamfundet diskuterar... men inte gör (det sista min anmärkning). Jag har gjort en hel del "stickprov" på sidan och slås av hur många gamla återanvända och slitna klimatfaktoider, halmgubbeargument och plockade körsbär den innehåller.

Men vad några finlandssvenskar tror betyder förstås inget för vetenskapen i sig. Däremot kan det ha viss politisk betydelse med tanke på diverse val och politikers mandat att genomföra klimatpolitiska åtgärder. Vill dock poängtera att mina inlägg inte handlar om politik och åtgärder, utan strikt om de påstådda vetenskapliga argumenten. Nu tror jag iofs inte att jag omvänder någon eller att de förvillade ens hittar hit till det här inlägget. Skulle de mot förmodan göra det tror jag inte heller de bryr sig.

Men jag hyser ändå en slags guilty pleasure angående att rota i dylikt. Ett nöje alltså.

Dels handlar det kanske framförallt om den egna hjärngymnastiken och dels för att det leder mig till forskningsartiklar som kanske annars hade gått mig förbi. Det är ju stora mängder klimatrelaterad peer review som publiceras varje månad och mitt vanliga "flöde" av klimatartiklar består primärt av de som finns i Nature och Science. 

Dessutom kan jag ju inte sitta här och enbart hävda att något är vetenskapsförvilleri utan att kritiskt syna påståenden och ställa dem i relation till existerande vetenskapliga belägg.

Källgranskning är helt enkelt en rolig sysselsättning.

So here we go!

Egentligen vet jag inte riktigt var jag ska börja med Klimatvett. 

Varje flik, faktaruta och blogginlägg jag hittills synat består av villfarelser och påståenden utan hållbar koppling till granskad vetenskap. I de fall där vetenskapsreferenser finns med på ett litet hörn är slutsatserna tyvärr tossiga. 

Bloggsidans inläggsserie "Fakta om jordens klimat" är väl ändå en lämplig början? 

Det är i någon mån genom utsagorna i de inläggen som Klimatvett verkar sig bygga en slags vetenskaplig grund för olika påståenden... tror jag.

Därför startar jag således med "Fakta om jordens klimat del 1/13". 

Sedan får jag se hur länge jag orkar eller har tid ge utrymme åt det hela. Det är trots allt på nöjeskontot.

Som grafen i nedanvarande skärmdump visar kommer mycket av Klimatvetts utsagor via CO2 Coalition vilket är en politisk lobbygrupp i USA. Gruppen har knutit till sig namn i stil med William Happer, John Clauser och Patrick Moore. Dess syfte är - helt enligt deras eget statement - att undervisa och påverka olika samhälleliga makthavare (politiker, företag o.dyl.) i förståelsen av koldioxidens positiva effekt på våra liv och vår ekonomi. 

Temperaturgrafen är en äldre rekonstruktion av Christopher Scotese. Hans gamla rekonstruktion har levt ett långt och hårt liv på internet. Den har dykt upp i allehanda versioner och med än det ena och än det andra inritade och inskrivna tillägget. 

Notera att Kvartärperioden i denna version av någon anledning blivit en miljon år längre än vad den egentligen varit (ca 2,6 miljoner år) och att tidsskalan bakåt i tid trycks ihop så att den långa kalla perioden på närmare 60 miljoner år under andra halvan av Karbon och första halvan av Perm blivit förhållandevis kort. I den bemärkelsen blir bildtexten galet felaktig och vilseledande.

Visserligen görs många tidslinjer som sträcker sig över flera hundra miljoner år ibland så att äldre geologiska perioder är mer komprimerade. Det har med utrymme att göra. Man bör dock vara tydlig med hur diagram är uppbyggda för att inte riskera ge skev bild. Men måhända "skev bild" kanske inte varit någon större oro när syftet verkar vara opinionspåverkan snarare än att leverera fakta i enlighet med rådande kunskapsläge.

Det bör tilläggas att Scoteses ursprungliga graf hade ett annat utseende. 

Versionen ovan är ursprungligen en - av någon annan - handritad version där allt utom kurvan (dvs. epokerna samt X- och Y-axlarna) lagts till och fått nytt utseende. Ursprungskurvan baserade sig inte heller på någon stor mängd data, utan en modell baserad på tektonik och kemisk vittring (Berner 1994, Berner och Kothavala 2001). Det är alltså paradoxalt att klimatförvillare gärna rackar ner på långt mer avancerad klimatmodellering men okritiskt använder denna graf som facit.

Nyare studier (1,2,3,4) - fullt tillgängliga för såväl CO2 Coalition och Klimatvett - kunde också ha använts i stället för en handritad customisering av Scoteses gamla graf.

Visst känner man igen kurvorna! Det är ju inte det saken handlar om, utan om hur informationen framställs.

Skäl, så här i förbifarten, att notera den atmosfäriska CO2-ökningen pga. basaltutbrotten (Siberian Traps) vid PTME (Permian-Triassic mass extinction) för ca 252 miljoner år sedan (5,6,7). Det är en radikal ökning... som skedde under ca 75 000 år (8) och med en anmärkningsvärd hastighet ur geologiskt tidsperspektiv. Värt att poängtera är att de snabbare CO2-utsläppen då beräknas ha skett med ca 2,4 Pg (Petagram) kol per år (9) i jämförelse med dagens antropogena utsläpp på mer än 11 Pg C/år (10). 

Massutdöendet som kom att markera slutet på Perm berodde visserligen på fler faktorer än enbart snabbt förhöjd mängd CO2 i atmosfären och därmed avsevärd förhöjning av global medeltemperatur. Metan spelade också roll. Svavel likaså. Men svavelpartiklar har i dylika fall inledningsvis en nedkylande effekt så länge de finns i atmosfären. Däremot påverkades haven i ett senare skede bl.a. av försurning och syrebrist pga. koldioxid och svavel. Men faktum är att mänskligheten i dag också påverkar ekologin negativt utöver stora växthusgasutsläpp och vi gör det i snabbare takt än motsvarande övriga faktorer under slutet av Perm.

"Temperaturvariationer på mer än 10°C i båda riktningarna har varit vanliga".

Nja... "vanliga" är väl att ta i. Dessutom har sådana "variationer" skett över sanslöst lång tidsrymd. Det är helt enkelt inte ett relevant argument ifall man vill avdramatisera rådande klimatförändring. De få påvisade snabba och stora globala förändringarna är kopplade till massutdöenden.

Det är sant att den nutida globala temperaturhöjningen knappt blir en "blip på diagrammet". 

Här utnyttjar dock Klimatvett den traditionella förvrängningen av storleksordning och tid som så radikalt abstraheras i dylika diagram och som därmed möjliggör en "illustration" av att förändringen är obetydlig. I dylika långa tidsserier sammanpressade inom en ruta som ska få plats på en A4 blir geologiskt snabba temperaturhöjningar över tiotals tusen år lodräta streck. Till och med förändringar på flera hundratusen eller några miljoner år ser branta ut. Samma gäller storleksordningen i jämförelse med tidigare förändringar. Att något som rådande globala medeltemperaturhöjning blir "obetydligt" i ett litet diagram innebär inte att förändringen i sig är obetydlig. Förändringens dignitet och betydelse kan omöjligt bedömas på basis av synligheten i ett dylikt diagram. Andra faktorer spelar helt enkelt roll.

De globala sk. naturliga temperaturförändringarna orsakade av solinstrålning, vulkanisk aktivitet, kemisk vittring, kontinentalplattors rörelser och liknande är mycket långsammare än dagens förändring. Ett jämförbart exempel är uppvärmingen från senaste istidsmaximum till interglacialen (Holocen) när den globala medeltemperaturen beräknas ha höjts med ca 7°C över en period på 9 000 år (ca 0,078°C per århundrade) och som snabbast med ca 2,5° på ca 2000 år (ca 0,13° per århundrade) - grovt räknat baserat på Osman et al. 2021 (11). 

Dagens globala medeltemperaturhöjning är därmed ungefär tio gånger snabbare.

Temperaturhöjningen på drygt 12° under slutet av Perm skedde under minst de nämnda 75 000 åren av CO2-utsläpp i samband med basaltutbrottet i Sibirien. Över tid är den uppvärmingen oerhört långsam mot dagens. Slutresultatet blev långsamheten till trots extremt och förödande.

Men är värmen farlig då? 

Klimatvett frågar sig varför de dåtida djuren inte dog av värme och extremväder.

Frågan har lite raljant underton. Ungefär som att vetenskapen inom paleontologi, paleoekologi och paleoklimatologi inte har koll på hur det låg till eller försöker slå blådunster i ögonen på folk.

I de områden där den dåtida floran och faunan levde var värmen självfallet inom organismernas biologiska gränser och i den bemärkelsen inte farligare för dem än vad olika organismers temperaturgränser är i dag.

När de första "dinosauromorfa" djuren rörde sig på planeten i början av Trias rådde extremtemperatur (12). Fossil av större djur hittas nästan enbart norr om 30°N och syd om 40°S på dåvarande kontinenten Pangea. Däremellan rådde i stort sett steril öken. Begreppet "död zon" används ofta. 

Det är som att i dag tänka sig öken av hela Mellanamerika, största delen av Sydamerika, i princip hela Afrika samt mellan motsvarande breddgrader vidare österut (Indien, södra Kina, Indonesien osv.). Även i havet fanns en bred "död zon" längs ekvatorn under inledningen av Trias.

Senare under Trias blev värmen mindre extrem och Pangea var på väg att brytas upp. De torra områdena krympte en smula, monsunområden började uppträda vid ekvatorn och växtligheten kunde få mera plats. Men under långa perioder av dinosauriernas existens var stora delar av kontinenterna fortfarande öken, halvöken eller torr stäppmark på ömse sidor om ekvatorn precis som i dag. Globala medeltemperaturen i runda slängar mellan 5-6°C (som varmast ca 8°C) varmare än i dag enligt rådande kunskapsläge (1,2,3,4). 

Flora och fauna var alltså utvecklade för rådande klimat precis som är fallet i dag. De dåtida växterna hade haft gott om tid att anpassa sig. Det är alltså inte primärt värmen i sig som är farlig (inom existerande biologiska gränser), det är hastigheten i förändringarna som avgör. 

Att lite halvt skämtsamt fråga sig varför växterna inte vissnade bort är således något av ett självmål i krysset ifall man vill påvisa en smula vetenskaplig relevans. Skulle vi skruva upp termostaten till "Mesozoikum" vågar jag lova att oerhört många av planetens nuvarande växter skulle "vissna bort" med förödande ekologiska kaskadeffekter som följd. 

Man planterar inte Picea abies i sydliga klimatzoner. Problematiken är att dagens geologiskt ögonblickliga klimatförändring snabbt (ur biologiskt perspektiv) förändrar växters och djurs förutsättningar. Vi flyttar alltså inte granen söderut, vi flyttar varmare klimatzoner till granarna. 

Men så är också hela inläggets resonemang karakteriserat av en slags... vad ska jag kalla det... okritisk aningslöshet? 

Eller blåögdhet kanske? 

Det är väl trots allt CO2 Coalitions information som okritiskt förmedlas vidare i fritt översatt och redigerad form? Man kan ju nämligen inte heller anklaga CO2 Coalition för att vara så nitiska med sina vetenskapliga referenser. Tvärtom.

I Klimatvetts välkomsttext sägs syftet vara att sprida kunskap byggd på evidensbaserad vetenskap. I detta första inlägg med fakta om jordens klimat får man konstatera att den evidensbaserade vetenskapen förmedlats inkorrekt, med undvikande av tillgängliga data och med antydningar som går stick i stäv med rådande kunskapsläge. Frågeställningarna är formulerade på ett sätt som insinuerar att klimatvetenskapen egentligen inte har koll på svaren. Det är inte riktigt renhårig retorik.

Summa summarum: Inlägget "Fakta om jordens klimat 1/13" innehåller körsbär, gammal, förvillarklyschig, förvanskad skåpmat och en gnutta antydd halmgubbe. 

Existerande små glimtar av verifierbara data - t.ex. att jorden under långa perioder varit varmare - har ingen som helst relevans när det kommer till rådande förändring och dess effekter. Således är värmeperioderna i sig ingen relevant sakargumentation visavi Klimatvetts budskap.

Nästa gång, i del 2, granskas Klimatvetts inlägg om Milanković-cykler. 

Förresten! 

Målningen i skärmdumpen ovan är gjord av Gerhard Böggemann. Den föreställer en liten sauropod, Europasaurus holgeri, som under övre Jura (Kimmeridgian) levde på öarna i den dåtida stora "skärgård" som i dag är Europa. Europasaurus hade en mankhöjd på ca 1,7 meter och var alltså mindre än en giraff. Detta bara som tilläggsinformation och inte som ett inlägg i ovanvarande diskurs.

Referenser:

1.

Foster, G., Royer, D. & Lunt, D. 

Future climate forcing potentially without precedent in the last 420 million years.

Nat Commun 8, 14845 (2017). 

2.

Scotese, C. R., Song, H., Mills, B. J. W., & van der Meer, D. G. (2021).

Phanerozoic paleotemperatures: The earth’s changing climate during the last 540 million years. Earth-Science Reviews, 215, 103503.

3.

Grossman, E.L., Joachimski, M.M.

Ocean temperatures through the Phanerozoic reassessed.

Sci Rep 12, 8938 (2022).

4.

Henkes, G. A., Passey, B. H., Grossman, E. L., Shenton, B. J., Yancey, T. E., & Pérez-Huerta, A. (2018).

Temperature evolution and the oxygen isotope composition of Phanerozoic oceans from carbonate clumped isotope thermometry.

Earth and Planetary Science Letters, 490, 40–50.

5.

Augland, L.E., Ryabov, V.V., Vernikovsky, V.A. et al. 

The main pulse of the Siberian Traps expanded in size and composition. 

Sci Rep 9, 18723 (2019). 

6.

Shen, J., Zhang, Y.G., Yang, H. et al. 

Early and late phases of the Permian–Triassic mass extinction marked by different atmospheric CO2 regimes. 

Nat. Geosci. 15, 839–844 (2022).

7.
Sun, R., Liu, Y., Sonke, J.E. et al. 

Mercury isotope evidence for marine photic zone euxinia across the end-Permian mass extinction. Commun Earth Environ 4, 159 (2023). 

8.
Wu, Y., Chu, D., Tong, J. et al. 
Six-fold increase of atmospheric pCO2 during the Permian–Triassic mass extinction.
Nat Commun 12, 2137 (2021).

9.
Yuyang Wu et al. ,
Volcanic CO2 degassing postdates thermogenic carbon emission during the end-Permian mass extinction.
Sci. Adv. 9, eabq4082 (2023)

10.
Crisp, D., Dolman, H., Tanhua, T., McKinley, G. A., Hauck, J., Bastos, A., et al. (2022). 
How well do we understand the land-ocean-atmosphere carbon cycle? 
Reviews of Geophysics, 60, e2021RG000736. 

11.
Osman, M.B., Tierney, J.E., Zhu, J. et al. 
Globally resolved surface temperatures since the Last Glacial Maximum. 
Nature 599, 239–244 (2021). 

12.
Yadong Sun et al.

Lethally Hot Temperatures During the Early Triassic Greenhouse.
Science 338, 366-370 (2012).