Det här Klimatvett-inlägget är i viss mån innehållsmässigt en direkt fortsättning på föregående där varma och kalla perioder under historisk tid behandlades.
Som vanligt i dessa källgransknings-inlägg börjar jag med grafen som använts.
Den är en omritad version av Parker et al., 1992 (1) (även om mätserien numera sträcker sig längre). Nyare variant av originalversionen ser ut som följer:
Dristar mig till att visa skärmdump av den trots att jag inte har copyright.
Vad Klimatvett-redaktionen inte berör är orsaken till kylan under andra halvan av 1600-talet och varför det därefter blev varmare. Just frågan varför och den vetenskapliga nyfikenheten att få den besvarad verkar inte vara central hos Klimatvett om jag baserar mig på de inlägg jag hittills källgranskat. Man får snarare intrycket av att informationen helst ska vara spartansk och att existerande vetenskapliga beskrivningar över ämnet som behandlas bör undvikas och mörkas. I del 8 beskrevs kortfattat ett antal faktorer som resulterade i den kalla period som benämns Lilla istiden.
En av dessa faktorer var Maunderminimum vilket alltså var en period av låg solaktivitet. Det är alltså inte den kalla perioden i sig som heter Maunderminimum vilket man kan få intryck av i Klimatvetts formulering (men det tror jag bara är en simpel formuleringsmiss).
Text med stor font: Utjämningskurvan för centrala England visar 2°C uppvärmning på 40 år mellan 1695 och 1735. Under 1900-talet - dvs. 100 år - var uppvärmningen också 2°C. Påståendet stämmer i den bemärkelsen.
Mindre font: Jag utgår från att de 300 åren som beskrivs är år 1700 till år 2000. Första halvan, alltså mellan 1700 och 1850, hade i runda slängar 0,7°C uppvärmning. Jag utgår då från det ursprungliga diagrammet som är tydligare och jag är strikt med åren och utjämningskruvan (inte trendlinjen i den kopierade grafen). Mellan 1850 och 200 är uppvärmningen i stort sett 1°C. Trendlinjer mellan de årtalen skulle innebära att den andra linjen skulle vara aningen brantare.
Om man hellre än temperaturkurvan i centrala England ser på globalt klimat, vilket egentligen är det intressanta när det handlar om mängden global värmeenergi och påföljande klimatförändring, är situationen aningen annorlunda.
Ovan syns rekonstruktionerna som PAGES 2k sammanställt (2). Om man lirkar ut perioden 1659 - 2000 (den sträcker sig till år 2000) och synkroniserar x- och y-axlarna med HadCET ser det ut som följer.
Nu är förvisso detta bara en pseudovetenskaplig och högst inexakt lek med diagram (precis som Klimatvett/CO2 Coalition gör). Det är även skäl att komma ihåg lågpassfiltreringen (30 år) i PAGES 2k vilket gör att detaljrikedomen försvinner. Det skulle i sin tur kunna göra att någon får för sig att hävda att den globala medeltemperaturen mycket väl kan ha fluktuerat lika mycket som temperaturen i centrala England, men då är det skäl att notera att de statistiska avvikelserna (den grå skuggningen) i PAGES 2k inte sträcker sig särdeles långt. Det är även skäl att notera observerade (uppmätta) skillnader mellan lokala och globala temperaturförändringar samt då inse att de globala medeltemperaturfluktuationerna aldrig motsvarar lokala eller regionala.
Eftersom den stretchade linjen i grafen ovan blir så "grov" och inexakt, samt dessutom inte är en specifik kurva för land, är det skäl att jämföra HadCET med CRUTEM.
CRUTEM är uppmätt global temperatur på land och därmed jämförbar med HadCET som också är en landbaserad temperaturmätning. X och Y-axlarna synkroniserade.
Därefter kan vi ta PAGES 2k och placera HadCRUT5 (global medeltemperatur som inbegriper både land och hav).
Här sträcker sig instrumentmätningen fram till 2023 jämfört med originalgrafens svarta linje som går fram till år 2000. X och Y-axlarna synkroniserade.
Det ser ut att vara ett litet "glapp" som om jag lagt HadCRUT5 för högt, men det är pga. att den lilla temperaturhöjningen döljs av kvarlämnad y-axel med temperaturmarkeringarna. PAGES 2k-grafen använder förresten HadCRUT4.
"De naturkrafter som drev temperaturförändringar under de första 200 åren av denna temperaturhistoria upphörde inte att fungera under 1900-talet"
Nej, självfallet inte! Vem har påstått något sådant?
Men Klimatvett frågar sig inte om det fanns fler faktorer för Lilla istiden än solaktiviteten (3,4,5,6).
Inte heller frågar sig Klimatvett, i den rödmarkerade sluttexten, vilka faktorer som påverkat klimatet under olika perioder av de senaste 2000 åren (7,8,9,10). Än en gång drar Klimatvett slutsatser baserade på alldeles för bristfälliga källor och det verkar som om inte så mycket mer än själva grafen och lite eget filosoferande lett till långt gångna klimatvetenskapliga konklusioner.
Summa summarum: Helt i linje med tidigare inlägg i ämnet "fakta om jordens klimat" undviker Klimatvett den evidensbaserade vetenskap redaktionen hävdar den vill förmedla.
Körsbärsplockandet är extremt och slutsatserna synnerligen skeva i förhållande till existerande peer review.
Referenser:
1.
Parker, D.E., T.P. Legg, and C.K. Folland. 1992.
A new daily Central England Temperature Series, 1772-1991.
Int. J. Clim., Vol 12, pp 317-342 (PDF)
2.
PAGES 2k Consortium.
2.
PAGES 2k Consortium.
Consistent multidecadal variability in global temperature reconstructions and simulations over the Common Era.
Nat. Geosci. 12, 643–649 (2019).
https://doi.org/10.1038/s41561-019-0400-0
3.
Schurer, A. P., G. C. Hegerl, M. E. Mann, S. F. B. Tett, and S. J. Phipps, 2013:
3.
Schurer, A. P., G. C. Hegerl, M. E. Mann, S. F. B. Tett, and S. J. Phipps, 2013:
Separating Forced from Chaotic Climate Variability over the Past Millennium.
J. Climate, 26, 6954–6973,
https://doi.org/10.1175/JCLI-D-12-00826.1.
4.
Mike Lockwood, Mat Owens, Ed Hawkins, Gareth S Jones, Ilya Usoskin,
4.
Mike Lockwood, Mat Owens, Ed Hawkins, Gareth S Jones, Ilya Usoskin,
Frost fairs, sunspots and the Little Ice Age,
Astronomy & Geophysics, Volume 58, Issue 2, 1 April 2017, Pages 2.17–2.23, https://doi.org/10.1093/astrogeo/atx057
5.
Brönnimann, S., Franke, J., Nussbaumer, S.U. et al.
5.
Brönnimann, S., Franke, J., Nussbaumer, S.U. et al.
Last phase of the Little Ice Age forced by volcanic eruptions.
Nat. Geosci. 12, 650–656 (2019).
https://doi.org/10.1038/s41561-019-0402-y
6.
Guillet, S., Corona, C., Oppenheimer, C. et al.
6.
Guillet, S., Corona, C., Oppenheimer, C. et al.
Lunar eclipses illuminate timing and climate impact of medieval volcanism.
Nature 616, 90–95 (2023).
https://doi.org/10.1038/s41586-023-05751-z
7.
Michael E. Mann
Beyond the hockeystick: Climate lessons from the Common Era
7.
Michael E. Mann
Beyond the hockeystick: Climate lessons from the Common Era
PNAS Vol. 118, No 39
https://doi.org/10.1073/pnas.2112797118
8.
Duan, J., Ma, Z., Wu, P. et al.
https://doi.org/10.1073/pnas.2112797118
8.
Duan, J., Ma, Z., Wu, P. et al.
Detection of human influences on temperature seasonality from the nineteenth century.
Nat Sustain 2, 484–490 (2019).
https://doi.org/10.1038/s41893-019-0276-4
9.
Jennifer Burney et al. ,
9.
Jennifer Burney et al. ,
Geographically resolved social cost of anthropogenic emissions accounting for both direct and climate-mediated effects.
Sci. Adv. 8, eabn 7307 (2022).
DOI:10.1126/sciadv.abn7307
10.
Jia-Rui Shi et al. ,
10.
Jia-Rui Shi et al. ,
The competition between anthropogenic aerosol and greenhouse gas climate forcing is revealed by North Pacific water-mass changes.
Sci. Adv. 9, eadh 7746 (2023).
DOI:10.1126/sciadv.adh7746
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar