Del 8 i Klimatvetts serie om jordens klimat. Den här gången handlar det om fördelaktig värme och farlig kyla. Det är onekligen något man spontant skulle säga låter logiskt och bra. Men innan jag fortsätter med det kommer här länkar till mina tidigare källgranskningar:
Grafen ovan är ett utsnitt av GISP2 som avhandlades i föregående inlägg. Jag behöver därför inte orda mycket mer om den. Men håll i åtanke att kurvan gäller centrala Grönland och inte Europa vilket är den geografiska plats som berörs i inläggets formuleringar.
Låt om oss således jämföra med Europa:
Ovan är Europeiska sommartemperaturen (juni - augusti) ur Ljungqvist et al., 2020 (1) som återanvänt och kompletterat (rödmarkerad uppmätt temperaturkurva) grafen från Luterbacher et al., 2016 (2). Eftersom den enbart gäller sommarmånaderna är den inte helt jämförbar.
Vi kan också plocka in studier över globalt klimat:
Grafen från Pages 2, 2019 (3).
vill man jämföra med 4000 år likt den klippta GISP2-grafen för att få med värmetoppen för 3000 - 3500 år sedan bör man plocka in hela Holocen eftersom det är skralt med studier som sträcker sig 4000 - 5000 år bakåt i tid. Följande grafer från Kaufman et al., 2020 (4) är kanske ett gångbart alternativ?
Ovan indelat enligt breddgrad.
Nedan global temperatur.
Saxar man ut 4000 år ur den globala 12K-grafen ser den ut som ovan. Y-axelns indelningsmarkeringar är 1°C. Den här versionen är således jämförbar med den likadant hanterade GISP2-grafen Klimatvett hämtat från CO2 Coalition. Skillnaderna är påtagliga.
Vad som blir tydligt är skillnaden mellan lokal, regional och global temperaturfluktuation. Det är inte ovanligt med medeltemperaturkast på 2°C på Grönland, men I Europa är det en ovanlighet och globalt kommer man inte i närheten av sådana variationer så länge man inte kikar längst till höger i bild.
Vad som också bör hållas i åtanke är att temperaturkasten från år till år kan vara ganska stora lokalt och regionalt. Det är alltså skillnad mellan årliga variationer och trender över årtionden eller århundraden. De förstnämnda syns som bjuder på ett visst "brus" i "högupplösta" återgivningar (inkl. osäkerhetsmarginalerna) och de sistnämnda blir tydligare i utjämningskurvor.
Ovanvarande referensexempel, samt ytterligare studier (5,6), har varit fullt tillgängliga för Klimatvett. Ändå har den modifierade GISP2-grafen använts. Varför?
GISP2 kan rimligen knappast beskrivas vara den bästa vetenskapliga illustrationen för globalt eller europeiskt klimat. Är det måhända så att den tjänar ett specifikt syfte i enlighet med ett specifikt budskap som behöver saltas med lämplig illustration?
Men ja... visst finns absolut viss sanning bakom meningarna om att mänskligheten har bättre tider under varmare perioder och samt att kyla och missväxt orsakat svält och allehanda andra umbäranden (1). Men så enkelt som att se på GISP2-grafen och dra klimatvetenskapliga slutsatser utgående från den är det inte. Vad som då saknas är svaren på frågan varför klimatet såg ut som det gjorde. Vad orsakade de olika klimatvariationerna, var de globala eller regionala, hur såg effekterna ut, hur omfattande var köldperioderna, när inföll de, hur extrema var de, hur påverkades årstiderna, hur påverkades vädret under respektive årstider samt hur påverkades miljö, ekologi, odlingar, människor och samhällen (1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11)?
Alla dessa frågor nyanserar och förklarar faktorerna som påverkat klimat och människor under de senaste 10 000 åren. Den sammantagna forskningen ger förklaringar om kombinationer av kylande vulkanutbrott (aerosoler), havsströmmar, Atlantvindar, Sahara-damm och solaktivitet, som inte är möjliga att klämma ut ur en kopia av GISP2-grafen.
Nej, det var verkligen inte muntert när förhållandena var dassiga (12). Men samtidigt är det stor skillnad mellan dåtid och nutid i termer av mänsklig förmåga att hantera problem - om viljan bara finns, bör man väl tillägga.
Dåtiden hade inget globalt världssamfund som snabbt kunde motarbeta regionala svältkatastrofer. Dåtiden hade långt ifrån samma högt stående teknik eller medicin som lindrade verkan när orsaker slagit till. Tillvaron för människorna var helt enkelt helt annorlunda och många aspekter är under inga omständigheter ens jämförbara. Självklart vore det ändå även nu riktigt knivigt om stora delar av Europas skördar slår fel under ett antal säsonger.
"... för nästan alla arter på jorden är varmare bättre än kallare". Den ytterst märkvärdiga meningen är direkt översatt från ett påstående av CO2 Coalition (politisk lobbygrupp). Har Klimatvett överhuvudtaget reflekterat över om påståendet är korrekt?
Visst är biodiversiteten större i varmare (och fuktigare) biotoper. Det är också sannolikt så att det faktumet föranleder Klimatvett-redaktionens antagande att värmen i sig är förklaringen och att påståendet därmed är riktigt. Vetenskap ägnar sig som sagt åt att försöka reda ut varför tingens tillstånd är som de är. Varför artrikedomen är större i varmare (samt fuktigare) områden är en sådan fråga (13). Svaret är inte nödvändigtvis värmen (och fukten) i sig, utan snarare att mångfalden ökas tack vare större lokala klimatskillnader och biotopdiversitet med ökad artrikedom som följd.
En annan faktor som kan trolla med logiken är att biologisk mångfald ökat under under planetens varmare perioder (14). Med det i åtanke är det lätt att förstå tanken på att varmare är bättre för "nästan alla arter på jorden".
Men... alla organismer (arter) har sin anpassning och fungerar optimalt inom ett specifikt temperaturspann. Dagens ekosystem består av arter anpassade för exakt det klimat som råder på den specifika platsen. Att medeltemperaturen ändrar till det varmare innebär inte automatiskt att arterna och ekosystemet mår bättre och att det blir frodigare. Klimatförändringar som sker snabbare än de evolutionära processerna och därmed anpassningsbarheten hos organismerna leder till en rad problem (15,16,17,18,19). Det räcker dessutom med att några få nyckelarter i ett ekosystem får problem för att kaskadeffekterna ska fortplanta sig.
Klimatzonerna vandrar mot polerna och upp längs bergskedjorna. Existerande ekosystem i de kallaste områdena krymper och försvinner. Samtidigt uppstår nyare och mer extremt varma klimatzoner runt ekvatorn. Under själva omdaningen av lokala och regionala klimatförhållanden råder primärt instabilitet och biodiversitetsminskning i ekosystemen. Om förändringarna stannar av och klimatet "sätter sig" (om än på en varmare nivå) framöver kommer ekosystem och biodiversitet till slut att återhämta sig, men då pratar vi om ett tidsperspektiv som är oerhört långt. Fram tills dess har de negativa aspekterna, även för oss människor, riskerat vara avsevärda och förödande. Ju längre vi fortsätter fylla på med växthusgaser i atmosfären och därmed orsaka snabbare och mer extrem klimatförändring, desto mer förödande är effekterna för den absoluta merparten av planetens organismer och desto längre tar det innan ekosystemen återhämtar sig (20,21,22) Tidigare utdöenden (stora som små) ger ett besvärande facit för hur dylika skeenden utspelar sig.
Intressant är förresten att den evolutionära processen för att biologiskt hantera hög värme tycks vara långsammare och mer begränsad än när det handlar om anpassning för kyla (14). Vartefter planetens djur utsätts för fler och varmare värmeböljor uppstår därför även allt större risk för ökad dödlighet (23).
Klimatförändringar påverkar livet i havet annorlunda än på land (24). Högre vattentemperatur kan på sina ställen, åtminstone tillfälligt, öka biodiversiteten på grund av migration. Havslevande varelser har troligen lättare att migrera och är även i viss mån möjligen tvungna att göra det eftersom havsmiljön inte erbjuder samma lokala tillflyktsorter motsvarande skugga eller hålor i marken där den värsta hettan kan väntas ut.
Varmare vatten innebär dessutom andra utmaningar än enbart temperaturen eftersom den kemiska sammansättningen ändrar. Bland annat syremättnaden minskar och det är framförallt i haven vi i dag ser de flesta större och mer tydliga ekologiska temperaturrelaterade problemen (25,26,27,29).
Man borde kanske hellre säga "olyckligtvis hände något i naturen som gjorde att temperaturen tillfälligt gick ner regionalt i Europa till vad vi i dag kallar Lilla istiden"?
Huruvida vi var på god väg in i nästa istid behandlades i del 3.
Klimatvett känner inte till farorna med den hastiga uppvärmingen och misslyckas således inse att även den lätt leder till missväxt, marina fiskekollapser, svält och massmigration. Dåliga saker händer under hastiga klimatförändringar, mycket dåliga saker.
Den blåmarkerade texten:
Nej! Det är i dag varmare än någonsin tidigare under Holocen (4,5,30)
Den rödmarkerade texten:
Vad GISP2-grafen främst visar är att en del personer utläser lite väl mycket ur den och granskar sedan inte sin tolkning med peer review.
Summa summarum:
Del 8 i Klimatvetts serie om jordens klimat var kort men kärnfullt snedvridet från början till slut.
Förlåt för så många referenser! Det bara blev så.
Ljungqvist, F. C., Seim, A. and Huhtamaa, H.:
Climate and Society in European History,
WIRE's Clim. Change, 12, e691,
https://doi.org/10.1002/wcc.691, 2021.
2.
J Luterbacher et al 2016
2.
J Luterbacher et al 2016
Environ. Res. Lett. 11 024001
DOI 10.1088/1748-9326/11/2/024001
3.
PAGES 2k Consortium.
DOI 10.1088/1748-9326/11/2/024001
3.
PAGES 2k Consortium.
Consistent multidecadal variability in global temperature reconstructions and simulations over the Common Era.
Nat. Geosci. 12, 643–649 (2019).
https://doi.org/10.1038/s41561-019-0400-0
4.
Kaufman, D., McKay, N., Routson, C. et al.
4.
Kaufman, D., McKay, N., Routson, C. et al.
Holocene global mean surface temperature, a multi-method reconstruction approach.
Sci Data 7, 201 (2020).
https://doi.org/10.1038/s41597-020-0530-7
5.
Kaufman, D.S., Broadman, E.
5.
Kaufman, D.S., Broadman, E.
Revisiting the Holocene global temperature conundrum.
Nature 614, 425–435 (2023).
https://doi.org/10.1038/s41586-022-05536-w
6.
Kaufman, D., McKay, N., Routson, C. et al.
6.
Kaufman, D., McKay, N., Routson, C. et al.
A global database of Holocene paleotemperature records.
Sci Data 7, 115 (2020).
https://doi.org/10.1038/s41597-020-0445-3
7.
Björklund, J., Seftigen, K., Stoffel, M. et al.
7.
Björklund, J., Seftigen, K., Stoffel, M. et al.
Fennoscandian tree-ring anatomy shows a warmer modern than medieval climate.
Nature 620, 97–103 (2023).
https://doi.org/10.1038/s41586-023-06176-4
8.
Moffa-Sánchez, P., Hall, I.R.
8.
Moffa-Sánchez, P., Hall, I.R.
North Atlantic variability and its links to European climate over the last 3000 years.
Nat Commun 8, 1726 (2017).
https://doi.org/10.1038/s41467-017-01884-8
9.
Hu, HM., Shen, CC., Chiang, J.C.H. et al.
9.
Hu, HM., Shen, CC., Chiang, J.C.H. et al.
Split westerlies over Europe in the early Little Ice Age.
Nat Commun 13, 4898 (2022).
https://doi.org/10.1038/s41467-022-32654-w
10.
Juncal A. Cruz et al.
10.
Juncal A. Cruz et al.
Strong links between Saharan dust fluxes, monsoon strength, and North Atlantic climate during the last 5000 years.
Sci. Adv.7,eabe6102 (2021).
DOI:10.1126/sciadv.abe6102
11.
Neukom, R., Steiger, N., Gómez-Navarro, J.J. et al.
11.
Neukom, R., Steiger, N., Gómez-Navarro, J.J. et al.
No evidence for globally coherent warm and cold periods over the preindustrial Common Era.
Nature 571, 550–554 (2019).
https://doi.org/10.1038/s41586-019-1401-2
12.
Ann Gibbons ,
12.
Ann Gibbons ,
Eruption made 536 ‘the worst year to be alive’.
Science 362, 733-734 (2018).
DOI:10.1126/science.362.6416.733
13.
Coelho, M.T.P., Barreto, E., Rangel, T.F. et al.
The geography of climate and the global patterns of species diversity.
Nature 622, 537–544 (2023).
https://doi.org/10.1038/s41586-023-06577-5
14.
Bennett, J.M., Sunday, J., Calosi, P. et al.
14.
Bennett, J.M., Sunday, J., Calosi, P. et al.
The evolution of critical thermal limits of life on Earth.
Nat Commun 12, 1198 (2021).
https://doi.org/10.1038/s41467-021-21263-8
15.
Citation: Miller, N. A. & Stillman, J. H. (2012)
15.
Citation: Miller, N. A. & Stillman, J. H. (2012)
Physiological Optima and Critical Limits.
Nature Education Knowledge 3(10):1
16.
Deutsch CA, Tewksbury JJ, Huey RB, Sheldon KS, Ghalambor CK, Haak DC, Martin PR.
16.
Deutsch CA, Tewksbury JJ, Huey RB, Sheldon KS, Ghalambor CK, Haak DC, Martin PR.
Impacts of climate warming on terrestrial ectotherms across latitude.
Proc Natl Acad Sci U S A. 2008 May 6;105(18):6668-72.
doi: 10.1073/pnas.0709472105. Epub 2008 May 5.
17
van Heerwaarden, B., Sgrò, C.M.
17
van Heerwaarden, B., Sgrò, C.M.
Male fertility thermal limits predict vulnerability to climate warming.
Nat Commun 12, 2214 (2021).
https://doi.org/10.1038/s41467-021-22546-w
18.
Lei Lv et al. ,
18.
Lei Lv et al. ,
Winter mortality of a passerine bird increases following hotter summers and during winters with higher maximum temperatures.
Sci. Adv.9,eabm0197 (2023).
DOI:10.1126/sciadv.abm0197
19.
Doughty, C.E., Keany, J.M., Wiebe, B.C. et al.
19.
Doughty, C.E., Keany, J.M., Wiebe, B.C. et al.
Tropical forests are approaching critical temperature thresholds.
Nature 621, 105–111 (2023).
https://doi.org/10.1038/s41586-023-06391-z
20.
Song, H., Kemp, D.B., Tian, L. et al.
20.
Song, H., Kemp, D.B., Tian, L. et al.
Thresholds of temperature change for mass extinctions.
Nat Commun 12, 4694 (2021).
https://doi.org/10.1038/s41467-021-25019-2
21.
Pigot, A.L., Merow, C., Wilson, A. et al.
21.
Pigot, A.L., Merow, C., Wilson, A. et al.
Abrupt expansion of climate change risks for species globally.
Nat Ecol Evol 7, 1060–1071 (2023).
https://doi.org/10.1038/s41559-023-02070-4
22.
Mathes, G.H., van Dijk, J., Kiessling, W. et al.
22.
Mathes, G.H., van Dijk, J., Kiessling, W. et al.
Extinction risk controlled by interaction of long-term and short-term climate change.
Nat Ecol Evol 5, 304–310 (2021).
https://doi.org/10.1038/s41559-020-01377-w
23.
Murali, G., Iwamura, T., Meiri, S. et al.
23.
Murali, G., Iwamura, T., Meiri, S. et al.
Future temperature extremes threaten land vertebrates.
Nature 615, 461–467 (2023).
https://doi.org/10.1038/s41586-022-05606-z
24.
Antão, L.H., Bates, A.E., Blowes, S.A. et al.
24.
Antão, L.H., Bates, A.E., Blowes, S.A. et al.
Temperature-related biodiversity change across temperate marine and terrestrial systems.
Nat Ecol Evol 4, 927–933 (2020).
https://doi.org/10.1038/s41559-020-1185-7
25.
Brown, M.V., Ostrowski, M., Messer, L.F. et al.
25.
Brown, M.V., Ostrowski, M., Messer, L.F. et al.
A marine heatwave drives significant shifts in pelagic microbiology.
Commun Biol 7, 125 (2024).
https://doi.org/10.1038/s42003-023-05702-4
26.
Duncan, M.I., Micheli, F., Boag, T.H. et al.
26.
Duncan, M.I., Micheli, F., Boag, T.H. et al.
Oxygen availability and body mass modulate ectotherm responses to ocean warming.
Nat Commun 14, 3811 (2023).
https://doi.org/10.1038/s41467-023-39438-w
27.
Andrew J. Pershing et al.
27.
Andrew J. Pershing et al.
Slow adaptation in the face of rapid warming leads to collapse of the Gulf of Maine cod fishery.
Science 350, 809-812 (2015).
DOI:10.1126/science.aac9819
28.
Camrin D. Braun et al.
28.
Camrin D. Braun et al.
Widespread habitat loss and redistribution of marine top predators in a changing ocean.
Sci. Adv.9,eadi2718 (2023).
DOI:10.1126/sciadv.adi2718
29.
Cody S. Szuwalski et al.
29.
Cody S. Szuwalski et al.
The collapse of eastern Bering Sea snow crab.
Science 382, 306-310 (2023).
DOI:10.1126/science.adf6035
30.
Bova, S., Rosenthal, Y., Liu, Z. et al.
30.
Bova, S., Rosenthal, Y., Liu, Z. et al.
Seasonal origin of the thermal maxima at the Holocene and the last interglacial.
Nature 589, 548–553 (2021).
https://doi.org/10.1038/s41586-020-03155-x
Bonusreferenser:
Valler, V., Franke, J., Brugnara, Y. et al. ModE-RA:
Bonusreferenser:
Valler, V., Franke, J., Brugnara, Y. et al. ModE-RA:
A global monthly paleo-reanalysis of the modern era 1421 to 2008.
Sci Data 11, 36 (2024).
https://doi.org/10.1038/s41597-023-02733-8
Xing Yuan et al. ,
Xing Yuan et al. ,
A global transition to flash droughts under climate change.
Science 380, 187-191 (2023).
DOI:10.1126/science.abn6301
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar