I del 5 av faktakollen och källkritiken visavi webbsidan Klimatvetts inläggsserie "Fakta om jordens klimat" är det alarmism som gäller.
Ja! Alarmism.
Alltså samma ord som klimatförvillare använder om personer som tyr sig till rådande vetenskapliga konsensus om att mänsklighetens växthusgasutsläpp är på väg att ställa till med riktigt svåra klimatologiska effekter om vi inte får stopp på eländet.
Men först... för viss introduktion gällande min källgranskning kan det vara ide att kika på dessa inlägg:
Kom förresten i håg att det inte är jag som säger eller påstår något om klimatet. Jag är personligen inte förmögen att kommentera eller bedöma den komplexa vetenskapen (data, beräkningar o. dyl.) bakom konklusionerna. Det här är en elementär källgranskning av Klimatvetts inlägg och det är något annat än att bedöma komplex vetenskap.
Påståenden om klimatvetenskap - eller naturvetenskapsämnen rent allmänt - bör självfallet basera sig på vad gjord och granskad forskning sammantaget förmedlar. Det handlar således om empiri och inferens. Det här betyder i sin tur inte att rådande konklusioner är orubbliga. Tvärtom. Vetenskapen kommer ständigt att justera insikter och kunskap inom respektive forskningsområden. Den vetenskapliga konsensusen (styrd av inferens) påverkas av kontinuerligt ifrågasättande... dvs. en uppsjö av nya studier som tar vid där de gamla avslutats.
De sk. "klimatskeptikerna" lyfter ständigt fram att den "fastslagna" vetenskapen inte tillåter ifrågasättande och att "ifrågasättarna" tystas ner. Så är givetvis inte fallet. Problemet är att klimatskeptikerna lyfter fram "ifrågasättare" som hävdar sådant som helt enkelt inte håller för empirin. Merparten av "ifrågasättarna" är dessutom inte experter inom det område de uttalar sig om. Men mer om det i ett senare skede. Tillbaka till inläggets egentliga ämne.
Klimatvett plockar sina grafer (och argumentation) från CO2 Coalition. Mer om det i första länken ovan. Grafen i det här inlägget sägs vara hämtad från Berner 2001. Det första man då gör är att kolla om så stämmer.
Det gör det. I viss mån.
Ursprunget (den blå kurvan) är Berner och Kothavala 2001 (1) och grafen är uppritad på nytt i en form med utvald tidsbegränsning och med tillagd utjämningskurva. Vem som ritat om framgår inte. Begränsningen bakåt i tid är väl vald eftersom kurvan toppar vid ungefär 150 miljoner år för att, ytterligare bakåt i tid, gradvis sjunka ner rejält och åter hålla sig förhållandevis låg under perioden 360 - 240 miljoner år sedan.
Vad man uppfattar av graf och anknuten text i Klimatvetts inlägg är alltså endast de senaste 140 miljonerna år av nedåtgående CO2 i kombination med Klimatvetts beskrivning "sjunkit brant". Den ödesmättade slutknorren, som antyder hur nära döden växtligheten är, ger onekligen dramatisk effekt.
Vad som, som vanligt i dylika fall, inte förmedlas är orsakerna till förändringar i den atmosfäriska CO2-andelen eller hur kolcykelns rådande mekanismer verkar och att dessa faktorer de facto förhindrar fortsatt minskning av CO2 i atmosfären. Således nämns inte varför minskningen upphörde för 24 miljoner år sedan eller ens att den gjorde det (2). Med andra ord undviks den förklaring som tar bort skrämseleffekten ur formuleringen. Samtidigt visar den påritade utjämningskurvan en fortsatt riktning ner till "dödslinjen".
Som en bildbonus - och för att det är i enlighet med min (av vissa påstådda "torra") humor - vill jag härmed lägga in en skärmdump av listan på de studier Foster et al., 2017 (3) baserat sin sammanställning av atmosfäriskt CO2 på. Listan är tillgänglig i studien och förmedlar illustrativt hur det ser ut inom området vad datainsamling beträffar. Det här är bara en pytteliten liten del av det gigantiska vetenskapliga pusslet i vilket ett ofantligt material genererar synnerligen stark evidensgrad gällande den vetenskapliga konklusionen (eller inferensen om man så vill).
För att nu inte göra även detta inlägg lika olidligt långt som en del av mina tidigare ska jag bara i korthet förmedla att rådande orsaker för att atmosfärens CO2-nivå inte kan gå hur långt ner som bl.a. beror på biologisk och geologisk vittring. Feedbackmekanismerna i vittringen (samt hos växtligheten) bromsar helt enkelt för stor kolbindning när den atmosfäriska andelen blir låg varpå den bibehålls eller höjs igen beroende på flertalet faktorer (4,5). Den växtlighet vi har på planeten i dag är också anpassad för rådande (naturliga) atmosfäriska CO2-andel vilket gör att även ekosystemen i övrig är det.
Det finns alltså inga som helst indikationer på att denna mekanism helt plötsligt skulle få frispel och dra all CO2 ur atmosfären.
Kommentarer till texten med den större fonten i skärmdumpen ovan:
- Lämplig CO2-nivå är den nivå som planetens levande organismer (och därmed ekosystem) är anpassade för.
- Inte "ska" vara, utan "brukar" vara. Man behöver alltså inte sörja för att CO2-nivån i rummet höjs om den är lägre än 600 ppm. Men helt korrekt att det inte är någon som helst hälsofara.
- Ordet "växter" blir inte riktigt korrekt här. Man kan alltså inte dra alla växter över en kam. En förhöjning av atmosfärisk CO2 till 800 - 1000 ppm kommer att skada biodiversiteten och därmed ekosystemfunktionerna eftersom vissa kommer att gynnas och andra missgynnas (6). Därmed uppstår kaskadefekter vilka under överskådlig tid innebär biodiversitetsförlust (utdöenden). Utöver det påverkas växter av en mängd andra faktorer vilka inte gör det självklart att de "mår bättre" vid förhöjd CO2-nivå. Men mer om det, samt referenser, i ett kommande inlägg där detta är huvudämnet.
Alltså... Nej!
CO2-nedgången i atmosfären är inte alarmerande.
Absolut ingen orsak till alarmism i det här fallet och än mindre har mänskligheten avvärjt en klimatapokalyps genom att pumpa ut växthusgaser.
Dylika funderingar är fantasier utan några som helst kopplingar till vetenskap.
För den rödmarkerade slutklämmen måste Klimatvett helt enkelt leverera källhänvisningar som påvisar att dagens organismer och ekosystem (inkl. biodiversiteten) faktiskt gynnas. Om hänvisning till vetenskap av verfierbart slag inte kan ges kan heller inte påståendet tas seriöst.
Summa summarum: Här har körsbärsplockandet ackompanjerats av totalt ovetenskaplig och helt ogrundad alarmism.
Referenser:
1.
Robert A. Berner and Zavareth Kothavala, 2001
GEOCARB III: A revised model of atmospheric CO2 over Phanerozoic time
American Journal of Science, Vol. 301, February, 2001, P. 182-204.
2.
Mark Pagani et al.
Marked Decline in Atmospheric Carbon Dioxide Concentrations During the Paleogene.
Science 309, 600-603 (2005).
DOI:10.1126/science.1110063
3.
Foster, G., Royer, D. & Lunt, D.
Future climate forcing potentially without precedent in the last 420 million years.
Nat Commun 8, 14845 (2017).
https://doi.org/10.1038/ncomms14845
4.
Pagani, M., Caldeira, K., Berner, R. et al.
The role of terrestrial plants in limiting atmospheric CO2 decline over the past 24 million years.
Nature 460, 85–88 (2009).
https://doi.org/10.1038/nature08133
5.
David J. Beerling, Lyla L. Taylor, Catherine D. C. Bradshaw, Daniel J. Lunt, Paul J. Valdes, Steven A. Banwart, Mark Pagani and Jonathan R. Leake
Ecosystem CO2 starvation and terrestrial silicate weathering: mechanisms and global-scale quantification during the late Miocene
Journal of Ecology 2012, 100, 31–41
doi: 10.1111/j.1365-2745.2011.01905.x
6.
Taub, D. (2010)
Effects of Rising Atmospheric Concentrations of Carbon Dioxide on Plants.
Nature Education Knowledge 3(10):21
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar