Del 7 i Klimatvetts "Fakta om jordens klimat" inleder likt flera av de tidigare med en i dessa kretsar ofta använd graf. Vill man, innan fortsatt läsning av detta inlägg, ta del av de övriga graferna och mina tidigare källgranskningar hittas de här:
Bilden av grafen är, med tanke på logon nere till vänster, plockad från CO2 Coalition (politisk lobbygrupp) och de har i sin tur plockat den från något annat håll. Likt många andra motsvarande grafer på klimatförvillarsidor handlar det om versioner som otaliga gånger ritats av och reproducerats på olika sätt i bloggosfären. I den här versionen har, vem som än ritat om den, i alla fall försökt motverka det klassiska felet att tro "present" betyder nutid genom att faktiskt korrekt skriva in 1950 som "present" och sedan addera 1855 i slutet av kurvan. Ursprungliga GISP2-data sträcker sig nämligen till 95 år BP (before present) och därmed till 1855. Present är i dylika fall alltid 1950 (om inget annat anges).
Vem som förlängt kurvan från 1855 till 2007 har jag inte kollat upp. På CO Coalition-sidan med grafen finns två länkar där den andra leder till en studie som rimligen är referens för grafens justering. Länken fungerar inte (längre - den har fungerat tidigare) men hänvisar hur som helst till Box et al., 2009 (1). Kikar man närmare på studien visar den på ca 1,5°C uppvärmning mellan 1855 och 2007. Med tanke på det är grafens förlängda streck föga korrekt utfört. Är det måhända därför länken inte längre leder till studien i fråga?
Skulle man använda sig av Hörhold et al., 2023 (2) handlar uppvärmningen om drygt 2°C. Utgående från dessa studier skulle rådande uppvärmning bli betydligt brantare och landa någonstans i trakten kring de två gröna markeringarna i bilden nedan.
Vill man ställa det i relation till tidigare temperaturfluktuationer i grafen kan man jämföra med höjningen på närmare 3,5°C för 8000 år sedan. Den tog 400 år (om man mäter på grafen)
Men det är förstås inte så här man egentligen bedömer dylika frågor. Mina inritade streck poängterar bara hur lätt det är att skapa "låtsas-vetenskap" genom en graf. Om tillhörande text därefter inte är saklig med vad grafen baserar sig på och varför den ser ut som den gör blir förmedlingen av information lätt skev. Då frågar man sig om det här ett resultat av Klimatvett-redaktionens aningslöshet eller medveten spridning av förvanskat material?
Vad visar grafen förresten? Jo proxydata för temperatur från borrkärnan GISP2 på centrala Grönland (3,4). Det är skrivet i själva grafen men tillhörande text ger med sin opreciserade formulering och kontext intrycket att dylika temperaturförändringar är globala snarare än lokala.
Utöver den lokala anknytningen med allt vad det innebär gällande jämförbarheten med globalt klimat inbegriper GISP2-grafen redan i sitt ursprungsutförande en del frågetecken vad tillförlitligheten beträffar. Det behöver jag dock inte orda mycket om eftersom Zeke Hausfathers beskrivning av detta på CarbonBrief är allt som behövs. Heder till Klimatvett för att länken till den artikeln adderades som referens i inlägget efter min kommentar på sidan. Mer om kommentarerna längre fram.
Nej! Självfallet tror inte klimatvetenskapen att naturliga faktorer upphört fungera och/eller att sådana inte kan vara drivande. Det här är insinuationer av stark halmgubbe-karaktär med avsikt att få läsaren att tro att klimatvetenskapen antingen mörkar information eller inte känner till alla former av orsak och verkan visavi klimatet.
Efter denna (min) kommentar justerades inlägget med ny referens (CarbonBrief). Det verkade dock inte som om Klimatvett-redaktionen läste artikeln särdeles ingående.
Svar innehållande CarbonBriefs sammanställda graf från Vinther et al., 2009 (5).
Min kommentar nedan.
"Man gräver inte ner sig i detaljer" blev lite halvsnett. Det gör man. Det skulle vara något i stil med "man gräver inte ner sig i en (1 st) detalj och bygger hela [världs]bilden på enbart den".
I det här skedet ändrade Klimatvett uppenbarligen sin kommentarspolicy och det var inte längre möjligt att kommentera som "gäst". Av ren lathet (det var också mitt i julstädningen) hade jag inte brytt mig om att börja logga in och dessutom hade jag då inga planer på att kommentera särdeles mycket på sidan eftersom det är ganska meningslös verksamhet. Brandolinis lag dikterar trots allt en Herculeansk arbetsinsats ifall man faktiskt vill rubba något i kaninhålen eller förhindra andra att ramla längre ner när de kikat in för djupt.
Första kommentaren nedan är ett gott exempel på ovan nämnda lag. Det är nämligen oerhört snabbt och enkelt att skriva det ena osanna (okontrollerade) påståendet efter det andra och få det att låta som tvärsäker fakta. Som replik kan man i och för sig formulera sig på samma korta sätt utan några som helst hänvisningar. Det blir dock lätt så att man tenderar granska uttalandet utgående från verifierbara källor - i det här fallet IPCC - och sådan aktivitet tar tid även om man vet var man ska söka upp svaren. Det är därför vetenskapsförvillare excellerar i dylika diskussioner. De matar okritiskt på med okontrollerade utsagor i sådan mängd att det inte går att replikera sakligt på allt och därmed får de större chans att "vinna" informationskriget eftersom deras otaliga påståenden kanske inte granskas av läsaren.
Man kan förstås ty sig till Carl Sagans "extraordinary claims require extraordinary evidence” och helt enkelt ignorera dylika tokigheter. Det gör man (jag) också vanligen och egentligen har jag rimligen inget ansvar att bemöta konstigheter... eller så har alla människor ett visst sådant ansvar(?).
Hur som helst.... som jag inledningsvis nämnde i första delen av denna inläggsserie kan jag av rena nöjesorsaker inte alltid hålla mig.
Ser inte IPCC på naturliga klimatpåverkande orsaker? Självklart gör de det!
Alla kända klimatreglerande faktorer beräkningsmässigt möjliga att använda ingår i modelleringarna och naturliga faktorer har genomsyrat IPCC:s arbete sedan starten.
Det är trots allt omöjligt att utvärdera antropogen klimatpåverkan utan att ha koll på de naturliga faktorer. IPCC:s roll är att förstå människans roll utanför de naturliga mekanismerna samt beskriva den och utvärdera dess potentiella effekt för att världssamfundet ska få grepp om vad som sker, vad som kommer att kunna ske och utgående från det ta beslut om erforderliga åtgärder.
Redan IPCC-rapporten 1992 (Punkt 2.1, sidan 65) behandlar naturliga faktorer som en väsentlig del i förståelsen av människans klimatpåverkan.
Under åren och rapporterna därefter har naturliga faktorer upprepat nämnts, beskrivits och ställts i relation till rådande uppvärmning. Här är sidan för rapporterna.
Om det är för besvärligt att klicka upp valfri rapport och söka efter hur naturliga faktorer är hanterade av IPCC eller läsa den senaste tekniska sammanfattningen kan man t.ex. ta FAQ-sidan för ämnet i fråga.
Att modelleringarna blivit mer detaljerade med åren och att de tidigare saknade flera parametrar är ingen märkvärdighet eftersom såväl kunskapsläget som beräkningskraften ökat vartefter. Det oaktat är det fortfarande så att IPCC:s gamla prognoser hållit anmärkningsvärt bra i förhållande till observationerna.
Här (CarbonBrief) en sammanställning (2017) av projektioner och observationer.
Här en annan sammanställning av Zeke Hausfather. Klicka på länkarna för att ta del av diskussionerna gällande respektive projektioner. Dock inte uttalat IPCC-projektioner i sig, men däremot CMIP som IPCC numera bygger projektionerna på.
Här en kort och mer aktuell uppdatering av Gavin Schmidt.
Det var glädjande att Klimatvett-redaktionen hänvisade till Hörhold et al., 2023 (2) eftersom det visade att min egen tidigare hänvisning till samma studie inte gick till spillo.
Men sedan kommer tolkningen av artikeln och dess formuleringar. Då blir det konstigt.
Först Klimatvetts översatta utdrag (understruken mening i kommentar ovan) ur abstraktet jämfört med den oöversatta formuleringen och efterföljande mening adderad:
"Weather stations show that the coastal regions are warming, but the imprint of global warming in the central part of the ice sheet is unclear, owing to missing long-term observations. Current ice-core-based temperature reconstructions are ambiguous with respect to isolating global warming signatures from natural variability, because they are too noisy and do not include the most recent decades."
Klimatvetts tolkning och konklusion är med andra or högst märkvärdig. Speciellt om man även läser abstraktets avslutning:
"Our findings suggest that these exceptional temperatures arise from the superposition of natural variability with a long-term warming trend, apparent since AD 1800. The disproportionate warming is accompanied by enhanced Greenland meltwater run-off, implying that anthropogenic influence has also arrived in central and north Greenland, which might further accelerate the overall Greenland mass loss."
Därefter stycket Natural variability and recent warming ur vilket Klimatvett saxat några valda rader och sedan dragit en slutsats som inte överensstämmer med forskarnas egen konklusion.
Så här lyder fortsättningen:
"The reconstructed temperature of the 2001–2011 decade is found to be on average 1.7 ± 0.4 °C (±1 standard error) warmer than the 1961–1990 reference interval and 1.5 ± 0.4 °C warmer than the twentieth century (Methods). Despite the pronounced natural variability that we observe, this high temperature value is exceptional in the context of the past 1,000 years. The 2001–2011 decadal average of the temperature anomalies lies clearly outside the distribution of the pre-industrial values of 1000–1800 (Fig. 4a), with a likelihood for the recent value to occur under the pre-industrial distribution close to zero."
Slutet av samma stycke:
"The recent extreme in temperature can thus be considered as superposition of the anthropogenic global warming trend and pronounced natural variability, which can also explain the ambiguous signatures of warming, or the lack thereof, in earlier observations from the central and northern Greenland Ice Sheet."
Vad Klimatvett-redaktionen fått om bakfoten är sannolikt "pronounced natural variability" och utgår från att detta är samma som den varmare trenden trots att Hörhold et al. nått en annan slutsats.
Är man minsta osäker på hur studiens formuleringar kan tolkas och hur Maria Hörhold själv resonerar kan man givetvis även ta del av diverse intervjuer med henne. Svaren på de avslutande frågorna i Goethe-institutets intervju kan kanske ge viss inblick i hennes syn på tingens tillstånd baserat på all den forskning (egen som andras) hon är bekant med.
Här passar det bra att återkoppla till påståendena där Klimatvett skriver om en klimatvetenskap som verkar tro att naturliga faktorer upphörde fungera i början av 1900-talet. Vad Hörhold et al. med tydlighet gör är exakt den klimatvetenskap som är central i förståelsen av rådande uppvärmning, nämligen att upptäcka och särskilja naturliga orsaker från antropogena sådana. Men klimatvetenskap gör inte enbart sådant. Följande väsentliga moment är att förstå och beskriva orsak och verkan - alltså hur något fungerar och varför resultatet ser ut som det gör. Det är på den punkten som "skeptikerna" (som egentligen inte är skeptiker i ordets rätta bemärkelse) inte lyckas framställa hållbar substans.
Klimatvett försvarar sin ståndpunkt att "man kan använda mätvärden från Grönland för att påvisa globala variationer i tiden".
Jo, men då måste man ha förståelse för hur Grönlands klimatfluktuationer ser ut i förhållande till globala. På vilket sätt är de kopplade till varandra och hur skiljer de sig från varandra? Svaret på den frågan får man inte genom att se på en kopia av en kopia av en kopia av GISP2-grafen och man kan absolut inte använda grafen som en illustration över globalt klimat. Gör man det ägnar man sig åt skev informationsföring.
Summa summarum:
Förvillande användning av ytterligare en gammal graf.
Oärlig halmgubbeargumentation med usagor om att klimatvetenskapen "glömt" naturliga klimatpåverkande faktorer.
Konstig körsbärsplockning/förvanskning och slutsats av innehållet i den studie som kom upp i kommentarerna.
Inte heller i det här inlägget höll Klimatvetts påståenden för källgranskning. Vi får se hur det blir i del åtta. Då handlar det om att värme är bättre än kyla (och det låter lätt att hålla med om).
Referenser:
1.
Box, J. E., L. Yang, D. H. Bromwich, and L. Bai, 2009:
Greenland Ice Sheet Surface Air Temperature Variability: 1840–2007.
J. Climate, 22, 4029–4049,
https://doi.org/10.1175/2009JCLI2816.1
https://doi.org/10.1175/2009JCLI2816.1
2.
Hörhold, M., Münch, T., Weißbach, S. et al.
Modern temperatures in central–north Greenland warmest in past millennium.
Nature 613, 503–507 (2023).
https://doi.org/10.1038/s41586-022-05517-z
3.
, and (1997),
Temperature, accumulation, and ice sheet elevation in central Greenland through the last deglacial transition,
J. Geophys. Res., 102(C12), 26383–26396,
doi:10.1029/96JC03981.
4.
Richard B. Alley
Ice-core evidence of abrupt climate changes
PNAS Vol. 97, No. 4. 7 (4) 1331-1334, 2000
https://doi.org/10.1073/pnas.97.4.1331
5.
Vinther, B., Buchardt, S., Clausen, H. et al.
Holocene thinning of the Greenland ice sheet.
Nature 461, 385–388 (2009).
https://doi.org/10.1038/nature08355
Anknutna bonusreferenser:
Baptiste Vandecrux, Robert S. Fausto, Jason E. Box, Federico Covi, Regine Hock, Asa K.
Rennermalm, Achim Heilig, Jakob Abermann, Dirk van As, Elisa Bjerre, Xavier Fettweis, Paul C.J.P. Smeets, Peter Kuipers Munneke, Michiel R. van den Broeke, Max Brils, Peter L. Langen, Ruth Mottram, Andreas P. Ahlstrøm (2023)
Historical snow and ice temperature observations document the recent warming of the Greenland ice sheet
https://doi.org/10.5194/tc-2023-105
Greene, C.A., Gardner, A.S., Wood, M. et al.
Ubiquitous acceleration in Greenland Ice Sheet calving from 1985 to 2022.
Nature 625, 523–528 (2024).
https://doi.org/10.1038/s41586-023-06863-2
Zhang, Q., B. Huai, M. R. van den Broeke, J. Cappelen, M. Ding, Y. Wang, and W. Sun, 2022:
Temporal and Spatial Variability in Contemporary Greenland Warming (1958–2020).
J. Climate, 35, 2755–2767,
https://doi.org/10.1175/JCLI-D-21-0313.1.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar