lördag 14 december 2024

Klimatvett? Camp Century

Här kommer ett till på-minuten-inlägg. Med "ett till" tänker jag på det föregående.

Slutsatsen Klimatvett-redaktionen drar utgående från "upptäckten" av Camp Century ger ganska höga humorpoäng på vilken skala som helst. Inlägget skulle platsa perfekt i en renodlad satirblogg upprätthållen av någon som vill göra narr av klimatförvillare.

Men inlägget är "dessvärre" inte satir. Det verkar vara förmedling av en alldeles uppriktig föreställning om att den numera glaciäruppslukade basen är bevis på att klimatförändringen är en bluff.


"Någon har fel: IPCC eller verkligheten"
Vad säger IPCC?
Här ur kapitel 4 i AR4 (2007) sid 363:
"Many recent studies have addressed Greenland mass balance. They yield a broad picture (Figure 4.17) of inland thickening (Thomas et al., 2001; Johannessen et al., 2005; Thomas et al., 2006; Zwally et al., 2006), faster near-coastal thinning primarily in the south along fast-moving outlet glaciers (Abdalati et al., 2001; Rignot and Kanagaratnam, 2006), and a recent acceleration in overall shrinkage."

"Inland thickening" innebär alltså fortsatt (t.o.m. ökad) snöackumulation över Grönland vilket varit och är förväntat vid varmare klimat. Notera förresten att även om Camp Century inte ligger centralt på Grönland är det fortfarande en del av vad som kan sägas vara inland (ca 100 km från närmaste fjord). I figur 4.17 (som citatet ovan hänvisar till) på sidan 363 syns att Camp Century ligger i ett område med ca 10 cm höjning av ytan per år (1996-2005). 
Se även t.ex. Hakuba et al. 2012.

Har IPCC fel och hur ser det ut med Klimatvett-redaktionens verklighetsbegrepp?

Vill man förresten kika närmare på hur det står till med Grönlands inlandsis är Carbon Briefs senaste sammanställning att rekommendera.



Klimatvett? Mer eller mindre snö?

Hade absolut inte planerat ett till inlägg just nu. Egentligen ligger långt mer angelägna göromål på schemat. Men jag behövde en liten mental paus och det här inlägget är överstökat  på några minuter eftersom Klimatvett gör det på tok för lätt. 

Med ett antal skärmdumpade grafer "bevisar" Klimatvett hur himla fel såväl forskare som alarmister egentligen har.
Och beskåda! Mycket riktigt visar Global Snow Lab (genom statistik från NOAA) med önskvärd tydlighet att snön ökar på norra halvklotet.

Där fick minsann alla alarmister sig så det måste svida!

Samma i Nordamerika och Europa & Asien (här inte kopierat, gå till någondera länk ovan för den grafen). 

Triumfatoriskt stor, fet blå text i versaler! 

Men vänta här nu...
Varför har Klimatvett bara skärmdump på staplarna för hösten?
Hur ser det ut under vintermånaderna och våren?

Svagt uppåtgående trend för vintermånaderna.

Rena rama utförsåkningen under vårmånaderna.

Medelvärdet för hela året då?

I Klimatvetts egen källa finns alltså data som tydligt visar att trenden inte alls ser ut så som det verkar ifall man körsbärsplockar en enskild del.
Om något visar statistiken en tydlig förändring i snöutbredningen och hur den fördelas under året

Dessutom innebär höjd global medeltemperatur att luften bär mer fukt samt att polarvirveln/jetströmmen meandrar kraftigare. Periodvis kan det alltså komma snö relativt långt söderut vilket i sin tur påverkar statistiken beträffande snötäckets genomsnittliga utbredningsområde. Det har varit en förväntad effekt.

Jag frågar mig än en gång: Vill Klimatvett-redaktionen verkligen inte vara mer seriös än så här? Men måhända är läsekretsen så pass blockerad från allt vad elementär källkritik heter att det inte längre är nödvändigt att låtsas vara ens ett uns vetenskaplig i den vetenskap man säger sig förmedla. Det går kanske att slå vilka blådunster som helst i läsaren så länge det är ett "antiklimatalarmistiskt" budskap... eller vad man nu tror sig leverera.
Desinformationsfabriken arbetar oförtrutet.

Se även några snabbt framplockade forskningsartiklar i ämnet klimatförändring och snö (det finns långt fler):

Quante, L., Willner, S.N., Middelanis, R. et al. 
Regions of intensification of extreme snowfall under future warming. 
Sci Rep 11, 16621 (2021). 
https://doi.org/10.1038/s41598-021-95979-4

Gao, K., Wang, J., Chen, D. et al. 
Synoptic Climate Settings and Moisture Supply for the Extreme Heavy Snowfall in Northern China during 6–8 November 2021. 
J Meteorol Res 37, 75–89 (2023). 
https://doi.org/10.1007/s13351-023-2123-9

Chen, Z., Zhang, J., Ke, Z. et al. 
The impact of boreal surface thermal anomalies on January Central Asian moist vortex. 
Clim Dyn 62, 7625–7649 (2024). 
https://doi.org/10.1007/s00382-024-07298-9


fredag 13 december 2024

20 överflödiga frågor

Detta inlägg påbörjat för en hel månad sedan. Påmindes nu i mitten av december om dess halvfärdiga status och att det var närmast klart för publicering.

Vad menas med 20 i rubriken när det är tio?
Jo, en del av de tio frågorna inbegriper flera frågor. Inledningen här ovan bjuder också på en fråga.

Svar på den frågan är: Nej! Det är inte alls konstigt.
Det är nämligen frågan i sig som är konstig med tanke på de påståenden som föregår frågan och som är vilseledande. Svar på frågorna finns nämligen. Det är dock uppenbart att kaninhålet där Klimatvett huserar inte inbegriper den kunskapen. Annars hade ju Klimatvett varit självkorrigerande och inte fortsatt publicera felaktiga utsagor eller frågeställningar med formulering som insinuerar att svaren eller förklaringarna inte finns.

Det är känsla ändå inte säkert att Klimatvett-redaktionen själv ställer dessa frågor. Många av Klimatvetts inlägg bygger på reproducering av allehanda inlägg från andra klimatförvillarbloggar och jag har inte kollat huruvida det här inlägget bygger på sådan återanvändning.

Fråga ett består av tre frågor.

"Man" - som i rådande kontext enligt inledningen bör tolkas som experter och klimatforskare - påstår inte att jorden överhettas och har börjat koka. Graden av "katastrof" efter global medeltemperatur-ökning med 2°C är relativ och bör i egentlig mening definieras av Klimatvett. Klimatforskningen har vid upprepade tillfällen listat upp beräknade scenarier vid olika grad av medeltemperaturhöjning. Var klimatvett drar gränsen för vad som är katastrof eller bara allmän "försämring" av levnadsförhållanden är okänt.

Den ideala genomsnittliga globala medeltemperaturen är den som jordens nu existerande ekosystem är anpassade för. Så länge medeltemperaturen inte ändrar snabbare än respektive ekosystems evolutionära anpassningshastighet världen över är temperaturen ideal. När temperaturen ändrar för snabbt, så som nu sker, är det allt annat än en ideal situation.

Klimatvett frågar efter ett siffervärde. Det belyser redaktionens okunskap... eller bara medvetna vilja att så vetenskapsmisstro hos sina läsare. Med tanke på att klimatvett-redaktionen mig veterligen torde ha läst det här inlägget, samt eventuellt det här, får man spekulera i det senare alternativet angående alternativen okunskap eller medveten desinformation. Ett tredje alternativ är i och för sig självvalda skygglappar och bångstyrig fyrkantighet utan intresse för kritisk granskning av vare sig egna föreställningar eller vetenskaplig inferens.

Beviskravet på siffervärdets korrekthet är sten i glashus. Samtidigt som Klimatvett-redaktionen totalt blundar för peer review, dvs. den verifierbara vetenskapen, sväljer man falsifierbara påståenden ur förvillarbloggosfären med hull och hår.

Fråga ett var alltså helt onödig att ställa.

Ref. 1 - 10.

Fråga två inbegriper hela fem frågor så vitt jag kan notera!
Klimatvett ställer med andra ord sammantaget långt fler än tio "obesvarade" frågor.
Nåväl. Dessa fem är lika onödiga som resten.

På frågan om ideal CO2-halt i atmosfären är svaret detsamma som på frågan om den ideala medeltemperaturen. Ekosystemens och organismernas anpassning till en specifik CO2-nivå vilken påverkar tillvaron på flertalet sätt om den ändrar ovanligt snabbt. 

Optimerad produktivitet för jordbruket är stabilitet och någorlunda god förutsägbarhet vad beträffar vädersystem och årstidsväxlingar.

Bäst för jordens totala grönska är en aningen snedställd fråga. Det är grönskans biodiversitet som spelar roll. Inte att jorden är så grön som möjligt ifall det innebär att grönskan utgörs av få växtarter. Snabbt ändrad atmosfärisk CO2-halt gynnar vissa växter varpå det resulterar i ett biodiversitetstapp och därmed utdöende vilket i sin tur ger ytterligare ekologiska kaskadeffekter. Jordens grönska är för övrigt inte enbart beroende av hög CO2-halt, utan även andra faktorer. Det påvisas av paleontologin och paleoklimatologin.

Bäst för människan är, återigen, det som är bäst för ekosystemen - dvs. stabilitet och förutsägbarhet.

Det finns inget siffervärde annat än valfri sifferexercis beträffande hastigheten i förändringen. Beviskravet är återigen paradoxalt nog närvarande.

Alla fem frågorna i fråga två var därmed alldeles onödiga.

"Man påstår" är ett aningen skumt påstående. 
Vem "man" är står inte riktigt klart. under min många år långa klimatvetenskapskonsumtion av klimatrelaterade peer review-artiklar, sammanfattningar, forskarintervjuer och you name it kan jag inte dra mig till minnes att just "förorening" är ett ord som använts. Åtminstone inte i någon sådan omfattning att jag reagerat på dess existens.

Men jag kan mycket väl ha fel. Dessutom kanske det ibland används av en del journalister eller övriga andra- eller tredjehandsförmedlare som uttalar sig om klimat. Det vet jag i så fall inte så mycket om eftersom jag oftast tankar information ur hästens egen mun.

Faktum är att jag oftast ser ordet förorening nämnt av förvillarskaran precis i enlighet med den aningen sarkastiska undertonen i frågeställningen. Det luktar alltså fet halmgubbe om frågan.

Om det faktiskt används bör man ju fråga vad "förorening" i så fall betyder och hur det bör definieras i enlighet med rådande kontext. Klimatvett och övriga förvanskare vill måhända främst  vilseleda mottagaren genom antydan att klimatforskningen jämställer CO2 med... vad vet jag?... kvicksilver, bly, dioxiner, klorföreningar och annat som som är direkt onyttigt i naturen.

Alla ämnen, även de nyttiga, kan bli skadliga när mängden blir så stor att deras effekt på sin omgivning leder till ändringar för biologin. Vi behöver salt, men om vi får i oss för mycket är det allt annat än hälsosamt. Vatten är livsviktigt. Åndå är det dödligt farligt om man hinkar in stora mängder på kort tid.

Vattenångan i atmosfären då? Varmare luft kan hålla mer vattenånga.
Eftersom vattenånga, mycket riktigt, är en potent växthusgas kunde man tänka sig att vattenångan liksom driver sig själv till ökad mängd. 
Mer av växthusgasen vattenånga betyder uppvärmning vilket i sin tur ökar mängden vattenånga. Men om inte om hade varit om så skulle det förhållandet  redan i planetens barndom orsakat helt andra klimatologiska effekter än vad som bevisligen är fallet. En sådan runaway-effekt finns helt enkelt inte. Det beror bland annat på vattenångans kortlivade existens i atmosfären. Så snart vattenångan kondenseras till vattendroppar upphör den vara växthusgas. Vattenånga kan alltså inte vara drivande och om vi plockade bort alla övriga växthusgaser skulle mängden vattenånga snabbt bli så liten att den inte kan värma planeten. Då har vi en isplanet.
Mängden vattenånga drivs alltså primärt av mängden övriga växthusgaser.

Fråga nummer tre är med andra ord bara dum och onödig.

Ref. 11.

Fråga fyra är två frågor.

Ännu en halmgubbe. Varken klimatforskare, IPCC eller ens "alarmisterna" säger att lilla istiden skulle vara att föredra. 
Lägg dessutom till att orsakerna till lilla istiden beror på annat än andelen CO2 i atmosfären och att det därför inte är lilla istiden man "går tillbaka till".
I övrigt är svaret samma som på fråga två.

Fråga fyra var därmed också helt onödig.

För att både satsningarna på och användningen av fossil energi fortsättningsvis ökar i oförminskad takt.
Dessutom ökar markutsläppen (tinande permafrost, avverkningar, ökat antal bränder, osv.)

Fråga fem = onödig.

Ref. 12.

Ökningen i atmosfären skulle börja avta och upphöra för att sedan under lång tid sakteliga börja sjunka i enlighet med andelen CO2-upptag av hav och växter tills kolcykeln åter är balanserad.
Klimatvett vill ha en exakt siffra. Varför?
Och återigen... Klimatvett kräver bevis av "motparten" men vägrar se uppenbara vetenskapliga felaktigheter i de egna utsagorna.

Ref. 13.

Men svar på frågorna fem och sex finns ju. 
Dessutom bör man ha i beaktande att alla stater också subventionerat fossil energi i stor skala vilket med motsvarande resonemang också är bekostat av alla skattebetalare. Det handlar alltså egentligen om att byta fot, inte om att lägga till ytterligare en kostnad. 
Sedan får man intryck av att "jag" per automatik ska punga ut med 6711 € (om summan stämmer) om året de närmaste 25 åren vilket förstås inte heller är riktigt sant. Det ekonomiska systemet ser inte ut på det viset.

Men det oaktat är frågan i viss mån relevant och svaret är att mänskligheten kommer att tvingas se med nya ögon på vad livskvalitet egentligen är. Den är kanske inte fortsatt överkonsumtion av otaliga onödiga prylar. 

En motfråga är vad mänskligheten blir tungen att "betala" om klimatförändringen inte stoppas. I ljuset av det kan omställningskostnaderna vara rena vinsten. Men å andra sidan avfärdar Klimatvett all problematik av geologiskt snabbt höjd global medeltemperatur och kommer därför inte heller att acceptera högre kostnader i sådant scenario.

Fråga sju var alltså i slutändan även den helt onödig.

"Får och får"... som man säger.
Om kampen för fred i världen är en global samordnad insats, varför får då vissa länder kriga?

Fråga åtta har faktiskt ändå viss relevans. Den är inte helt onödig. 
Men det finns väl ingen inom klimatforskningen - inte heller bland "klimatalarmisterna" -  som tycker att något land ska få pumpa ut CO2 i obegränsad mängd?
Frågan är därmed en rent politisk sådan och blir i Klimatvetts kontext mest bara ett argumentationsfel.

Fråga nio är två frågor.

Vad?
Ska inte var och en ta hand om så mycket som möjligt i enlighet med Parisavtalet?

Fråga nio är irrelevant.

Fråga tio är två frågor.

Bara ena polen "borde" ha det enligt forskningen, nämligen Arktis. Arktis har också mycket riktigt närmare fyra gånger snabbare uppvärmning än det globala medeltalet.
Antarktis är en annan, och långt mer komplex, femma på grund av hur det omkringliggande havet och dess strömmar ser ut. Klimatforskningen har alltså inte alls räknat med samma omedelbara medeltemperaturhöjning på Antarktis som i Arktis.

Ref. 14 - 16.

Intresset att faktiskt ta reda på tillgänglig kunskap, data och fakta är med andra ord fortsättningsvis obefintligt hos Klimatvett-redaktionen.


Referenser:

1. 
Li, G., Törnqvist, T.E. & Dangendorf, S. 
Real-world time-travel experiment shows ecosystem collapse due to anthropogenic climate change. 
Nat Commun 15, 1226 (2024). 
https://doi.org/10.1038/s41467-024-45487-6

2. 
Ribeiro, S., Limoges, A., Massé, G. et al. 
Vulnerability of the North Water ecosystem to climate change. 
Nat Commun 12, 4475 (2021). 
https://doi.org/10.1038/s41467-021-24742-0

3. 
Ling, S.D., Keane, J.P. 
Climate-driven invasion and incipient warnings of kelp ecosystem collapse. 
Nat Commun 15, 400 (2024). 
https://doi.org/10.1038/s41467-023-44543-x

4. 
Lang, W., Zhang, Y., Li, X. et al. 
Phenological divergence between plants and animals under climate change. 
Nat Ecol Evol (2024). 
https://doi.org/10.1038/s41559-024-02597-0

5. 
O'Reilly, C., Alin, S., Plisnier, PD. et al. 
Climate change decreases aquatic ecosystem productivity of Lake Tanganyika, Africa. 
Nature 424, 766–768 (2003). 
https://doi.org/10.1038/nature01833

6. 
Kabel, K., Moros, M., Porsche, C. et al. 
Impact of climate change on the Baltic Sea ecosystem over the past 1,000 years. 
Nature Clim Change 2, 871–874 (2012). 
https://doi.org/10.1038/nclimate1595

7. 
Harris, G.M., Sesnie, S.E. & Stewart, D.R. 
Climate change and ecosystem shifts in the southwestern United States. 
Sci Rep 13, 19964 (2023). 
https://doi.org/10.1038/s41598-023-46371-x

8. 
Kazenel, M.R., Wright, K.W., Griswold, T. et al. 
Heat and desiccation tolerances predict bee abundance under climate change. 
Nature 628, 342–348 (2024). 
https://doi.org/10.1038/s41586-024-07241-2

9. 
Henrique M. Pereira et al. 
Global trends and scenarios for terrestrial biodiversity and ecosystem services from 1900 to 2050. SCIENCE. 25 Apr 2024. Vol 384, Issue 6694, pp. 458-465

10. 
Mark C. Urban. 
Climate change extinctions. 
SCIENCE. 5 Dec 2024, Vol 386, Issue 6726, pp. 1123-1128

11. 
Soden, B. J., and I. M. Held, 2006: 
An Assessment of Climate Feedbacks in Coupled Ocean–Atmosphere Models. 
J. Climate, 19, 3354–3360, 

12. 

13. 
Zeke Hausfather. 
Will global warming 'stop' as soon as net-zero emissions are reached. 
Carbon Brief 2021. 

14. 
Rantanen, M., Karpechko, A.Y., Lipponen, A. et al. 
The Arctic has warmed nearly four times faster than the globe since 1979. 
Commun Earth Environ 3, 168 (2022). 
https://doi.org/10.1038/s43247-022-00498-3

15. 
Sang-Yoon Yuun et al.
The internal origin of the west-east asymmetry of Antarctic climate change. 
SCIENCE ADVANCES. 12 Jun 2020. Vol 6, Issue 24
DOI: 10.1126/sciadv.aaz1490

16. 
Bracegirdle, T.J., Caton Harrison, T., Holmes, C.R. et al. 
Antarctic extreme seasons under 20th and 21st century climate change. 
npj Clim Atmos Sci 7, 276 (2024). 
https://doi.org/10.1038/s41612-024-00822-y


söndag 6 oktober 2024

Kommentar på Klimatvetts temperaturuppföljning

Nej, det här inlägget kommer inte att kategoriseras som källgranskning och här ingår inga regelrätta referenser till peer review. Detta är bara en enkel reflexion baserat på snabb koll av Klimatvetts septemberrapportering

För mer ingående beskrivning över varför jag kommenterar just Klimatvett, av alla tossiga förvillarsidor, kan man lämpligen klicka sig hit.

Att räkna upp exempel på "köldrekord" som en del av klimatdebatten är på sida 1 i förvillarnas textbok Hur man sår tvivel. Visst! Inget problem med att räkna upp exceptionella kallfronter, snöoväder eller snötillväxt i parentes med 70-talets dito. Men kontexten skapar agenda mellan raderna i inlägget.

Vi backar tillbaka till början av juni när Klimatvett i röd och fet stil proklamerade att nedgången börjat.

Klimatvett tyr sig föga förvånande gärna till en av fövillarskarans galjonsfigurer Roy Spencer och hans beräkningar (UAH) av atmosfärens temperatur på basis av satellitmätningar. Bloggen inbegriper således flera månadsrapporter utgående från UAH.

En månad senare fortsatte nedgången. 

Klimatvett publicerade inte någon motsvarande rapport för juli, augusti eller september... (varför?) om nu inte september ändå är på kommande än förstås. Här ovan har jag i avsaknad av Klimatvetts rapport således skärmdump på UAH:s septemberanalys.

Att exempel på kalla väderfenomen uppstår trots ökad global medeltemperatur är inte förvånande. Det är inom klimatvetenskapen till och med förväntat med tanke på förändring av vädersystemen relaterat till breddgrad och årstider. 
Trots allt är ändå varma väderhändelser klart fler och mer omfattande än kalla sådana. Värmerekorden har under de senaste åren varit ungefär dubbelt fler än köldrekorden.

Självfallet sicksackar sig den globala temperaturen av och an beroende på flertalet naturliga faktorer. Det blir kallare och varmare om vartannat. Men som synes är sicksacktrenden ändå tydligt på väg uppåt i en takt som är långt över alla observationer och belägg för tidigare naturliga temperaturhöjningar. Man får ett intryck - den där kontexten igen - att Klimatvett väntar istid så snart UAH-kurvan gör minsta riktning neråt.

Paradoxen ligger inte i kalla väderfenomen trots ökad global medeltemperatur. Paradoxen står snarast att finna i förvillarnas motsägelsefulla användning av data. De enskilda körsbärsplockade framställningarna är inte förenliga med varandra. 

Därmed kvarstår frågan. Är Klimatvett-redaktionen bara blåögt och oskyldigt nerlurad i kaninhålet eller gräver redaktionen aktivt själv hålet djupare? Är det fråga om aningslöshet eller medveten förvillaragenda?

På tal om Spencer...
Förvillarna tycker om att lyfta fram gamla "förutsägelser" som slagit fel. Sällan handlar det egentligen om klimatforskare som sagt något om hur klimatet kommer att utvecklas. Ofta är det sådana som Al Gore eller bara klickbait-rubriker som man hänvisar till. Alternativt missförstår man (medvetet?) och/eller plockar påståenden ur sitt sammanhang.

Låt oss således ta ett exempel på husguden Spencers förutsägelse från 1997:

Den gick ju "så där", kan man säga. 
Han förutspådde också klimatutvecklingen 2012. Mer om Spencer, satellitmätning, UAH och hans beräkningar här.

Remote Sensing Systems (RSS) är också temperaturberäkning på satellitdata. Samma satelliter som UAH använder.

RSS visar för övrigt en anomali på +1,304°C för juli. Det ligger högre än HadCRUT5 (se nedan) och snarast i parentes med CruTEM5 (landbaserad mätning). UAH tenderar fortsättningsvis ligga lägre än övriga instansers mätningsresultat. Således går det inte att blint förlita sig till enbart UAH.

En av flera signaturer för att höjd global medeltemperatur påverkas av ökad andel växthusgaser är minskad värme i de övre atmosfäriska lagren. Helt apropå alltså.

HadCRUT sträcker sig i skrivande stund ännu inte till september utan enbart fram till juli.

I juli var temperaturanomalin enl. HadCRUT5 +1,14°C. För de dittills uppmätta månaderna under året låg anomalin på +1,175°C.

Anomalin för landtemperaturen (CruTEM5) var +1,344°C för juli och +1,599°C för januari till juli.

Havstemperaturanomalin (HadSST4) var +1,000°C i juli och +0,954°C för januari till juli.

Vi får fortsätta konstatera att Klimatvett och övriga förvillare har en hel del att kämpa emot. Men man må säga att de kämpar tappert, om än mot bättre vetande med anmärkningsvärd dumdristighet.

På samma sätt får jag medge att det här inlägget också är både dumdristigt och mot bättre vetande eftersom det inte ändrar något visavi desinformationen som matas ut ur kaninhålen.

Guilty pleasure är också en slags underhållning för en själv. 


söndag 22 september 2024

Hörvärd intervju med Stefan Rahmstorf

Stefan Rahmstorf hör till de forskare man lätt tenderar återkomma till i klimatfrågor. 
Det finns en naturlig orsak till det.
Här benar han med sina ständigt vetenskapligt sakliga formuleringar ut ett flertal klimatrelaterade ämnen.



tisdag 13 augusti 2024

Klimatvett? Om Climate: The Movie

Det har varit en lång paus min källgranskning av inläggen i vetenskapsförvillarbloggen Klimatvett. 
Och himmel vilken mängd tokiga påståenden som sprutar ut på den sidan!
Som vanligt är det dock återanvändning av gammal förvillarskåpmat och klimatvett-redaktionens egen källkritik lyser oförtrutet starkt med sin frånvaro.

Mitt eget schema tillåter för närvarande tyvärr inte den tidsåtgång som krävs för vederbörlig källgranskning. Det är som tidigare nämnt en tidskrävande sport.

Som en liten uppdatering av den här sidan vill jag härmed ändå bara i all enkelhet koppla ihop det här Klimatvett-inlägget om Climate: The Movie med Peter Hadfields granskning av filmen via sin YouTube-kanal Potholer54.




söndag 10 mars 2024

Klimatvett? Havens pH och Parker Boretti

I slutet av december upptäckte jag Klimatvett och inledde källgranskningen av sidans inläggsserie "fakta om jordens klimat". De första källgranskningarna publicerades i mellandagarna 2023. Då var inläggen lokaliserade på min "egentliga" blogg. Efter ett tag tyckte jag klimatinläggen kunde maka på sig för att bibehålla den bloggen som den miljö-/naturblogg den egentligen var ämnad att vara och därmed skapades den här "klimat-varianten" i stället. Visserligen hör klimatet också till natur och miljö men... ja... tja... jag tyckte det fanns skäl att separera ämnena till skilda bloggar. Jag ältar tilltaget än och finner tidvis att min interna dialog kommer med motstridiga argument. Men nu är det gjort och det blir tokigt att "hoppa tillbaka".

Medan jag källgranskat de 13 inläggen i nämnda inläggsserie och publicerat resultatet har Klimatvett sprutat ur sig över 60 nya inlägg. Att källgranska ens en tiondel av vad Klimatvett lägger upp är omöjligt. Jag får vara glad om jag hinner med några enstaka. Att käll-/faktagranska och läsa peer review är som sagt en tidskrävande sport.

Jag har inte skärmdumpat hela inlägget, så kolla här för alla tokerier Klimatvett hänvisar till i det aktuella fallet.

Vem är Dr. Albert Parker?
Ja det beror förstås alldeles på vem man menar. 
Mannen på bilden är absolut Dr. Albert Parker. Han kommer från matematikområdet och jobbar för närvarande med undersökning av biofilmer på Montana State University. Havens pH har han så vitt jag kan notera aldrig någonsin synat professionellt på ett sådant sätt att det resulterat i artiklar eller ens minsta lilla offentliga uttalande. Klimatvett har helt enkelt bild av fel person.

Med tanke på själva ämnet och den ensamma referensen (i slutet av inlägget) hänvisar Klimatvett egentligen till Alberto Boretti.
Men vänta här nu! Referensen går ju absolut till en artikel (2016) tydligt författad av Albert Parker. Ingen Alberto Boretti i den artikeln!
Eller jo... Alberto Boretti har nämligen gett ut några "klimatrelaterade" artiklar under pseudonymen Albert Parker. Varför han bytt namn i de sammanhangen är inte helt klart och han vill själv inte svara på frågan (läs mail-konversationen nerifrån och upp).

Boretti är till utbildningen ingenjör (mekanik och energi) och har bl.a. jobbat på Fiat innan han letade sig över till universitetsvärlden.
Boretti/Parker har inte gjort något intryck på klimatvetenskapsområdet annat än att vara känd som en hittepåare med allehanda pseudovetenskapliga papper här och var hos olika predatorpublicister... samt enstaka hos mer renommerade publicister som fått sina fiskar varma när helt okontrollerat material slunkit genom maskorna. Mest har det handlat om havsnivåhöjningen (1).

Pappret om pH har dock få bemödat sig om att kommentera. Ska man misstänka att de flesta inom klimatologin och oceanografin ser Parker/Boretti som en så pass marginell förvillare att det inte är mödan värt.
Richard Telford hör till undantagen och här förklarar han varför Parker/Boretti dragit galen konklusion utgående från mätserierna vid Monterey Bay Aquarium.

Saxat ur Klimatvett angående grafen ovan: "Figur 3 reproducerad från Wallace (2015), innehåller 
data från FEEL2899 och rapporterar pH-tidsserier som den tjocka rödaktiga kurvan visar."

En sak i gången. Vi börjar med "Wallace (2015)". I Parkers/Borettis artikel är referensen till ett blogginlägg i WUWT. Med andra ord refererar han till ett blogginlägg och inte till en vetenskaplig studie. Sålunda får man se vad Michael Wallace refererat till i sitt WUWT-inlägg.

Där fanns inte mycket att hämta. De enda peer review-referenserna går till sådana Wallace omkullkastar utan vetenskaplig argumentation mot studiernas metodik. Resterande länkar går till lösa utsagor och tyckanden på webbsidor som varken är eller leder vidare till peer review. En vetenskaplig återvändsgränd alltså.

Därefter får jag medge att jag hittills gått bet på uppgiften att lokalisera NOAAs GOPpH-data. Sökningarna på "global ocean pelagic pH data" leder ingenvart annat än till just Parker/Boretti-pappret och WUWT-inlägget. Jag missar troligen någonting här.

Möjligen har NOAA justerat direktlänkarna på sina sidor och således kan den specifika dataserien hittas genom andra sökvägar.  Jag utgår därför från att man kan börja på denna NOAA-sida och kika vidare t.ex. här och här. Sedan kan man också klicka sig vidare hit, hit och hit. Då har man slutligen tillgänglighet till dataarkivet och länkar till en mängd nya sidor med information - bl.a. Ocean Carbon and Acidification Data Portal med sina interaktiva funktioner.

Det som i slutändan förbryllar är att man enligt Klimatvetts "pH-inlägg" borde ta Borettis/Parkers ogranskade och bevisligen påhittade konklusioner mera på allvar än peer review-studier baserade på mätningar (2-5 samt HOT) och proxydata (6-8).

"Havets pH varierar kraftigt i tid och rum". Det påståendet hade varit intressant att få referens på. Det vore även fint att få en definition, en slags gradering, av vad ordet "kraftigt" innebär i sammanhanget. 
Hur mycket är kraftigt... "på en skala"... och/eller baserat på existerande mätningar?

Men absolut! Variation finns och en del områden kan ha vad som kunde sägas vara stora kast i pH under årstidscykeln samt i viss mån även på dygnsbasis (9). Det har bland annat att göra med olika pH i vattenlagren vilket på sina håll leder till lokala pH-variationer beroende på hur havsströmmarna ser ut under olika former av cykliska skeenden.

Att lokal variation existerar är förstås inte samma som att haven i sin helhet varierar. Det är samma som variationerna i lokala temperaturer jämfört med den globala temperaturen. De ser helt enkelt inte likadana ut. Att Klimatvett ens tänker sig att pH-variation på enskilda ställen kan likställas med motsvarande pH-variation i haven som helhet är märkvärdigt.

Vad som inte heller ska glömmas är att organismerna som lever i berörda områden är anpassade till variationerna. Det vill säga att variationerna är återkommande och i den bemärkelsen någorlunda stabila över tid. Organismerna i fråga kan tolerera ytterligheterna i de kemiska omdaningarna av deras omgivning och kan i någon mån gynnas eller till och med vara beroende av variationen.

Det är i princip jämförbart med organismers anpassning för årstidsväxlingar. Ett stort antal av våra arter är så pass anpassade för vinter att de inte ens skulle klara sig om det plötsligt blev "evig sommar". Kylan behövs t.ex. för stratifiering av en mängd växters frön som antingen kräver eller gynnas av en köldperiod. Ett annat exempel är växter som inte kan föröka sig eller gro om de inte utsatts för eld.

Problemet är om "stabiliteten i variationen" förändras och/eller om grundförutsättningarna omdanas för snabbt. Att en vattenlevande organism tolererar tillfälliga perioder av lägre pH är inte samma som att organismen kan fortleva i en tillvaro där pH är konstant lägre. Klimatvett drar alltså förhastade slutsatser på basis av... ja, ingenting som stöder slutsatsen.

Rubriken ska troligen förvissa läsaren om att de ekologiska mekanismer som en gång fungerat fungerar lika bra nu. Klimatvett gör alltså samma misstag angående organismers anpassning som jag behandlade i källgranskningen av första  "Fakta om jodens klimat-inlägget". Ämnet behandlades även i del 8. Dåtida organismer var anpassade till dåtidens vattenkemi (10-13). 

Stora utdöenden orsakade av radikala omdaningar av, dvs. förändring av havens kemi, har även drabbat koralldjuren (14,15). Från tidigare källgranskningsinlägg får jag repetera att de dåtida förändringarna dessutom inte var lika snabba som dagens globala förändring.

Visserligen har diversiteten återhämtat sig efter utdöenden och även ökat (14,15). Men då pratar vi om om stor tidsrymd av kollapsade ekosystem innan allt är på fötter igen. Näringskedjorna blir med andra ord öde på många håll där välfungerande ekosystem tidigare fanns. Det är under inga omständigheter förenligt med vår egen fortsatta välfärd.

Därefter (blåmarkerad text) presenteras ett påstående så oerhört gravt förenklat att det blir tokfel. Ökad koldioxidhalt i haven innebär inte automatiskt ökad koralltillväxt. Rådande kunskapsläge visar att det omvända gäller (16-22). Vad Klimatvett förenklar bort är hur de kemiska processerna ser ut när andelen CO2 höjs, samt hur det påverkar åtkomsten och förmågan hos koralldjur att bilda kalciumkarbonat. Här har Klimatvett-redaktionen alltså fallerat radikalt i sin källgranskning. Klimatvett ignorerar också existerande studier och "glömmer" uppenbarligen bort att stora delar av koralldjuren de facto dog ut vid upprepade tillfällen.

Summa summarum: Klimatvett kastar sig okritiskt i famnen på Alberto Boretti och tar hans falsifierbara pseudovetenskap på fullaste allvar samtidigt som empirisk observationsvetenskap i mängd och massor ignoreras. Om inte om vore om hade Klimatvettredaktionen källgranskat sitt eget inlägg ordentligt innan publicering. Då hade det varken behövt bli fel bild (eller fel person) eller så galet ovetenskapliga påståenden. 
Men det är inte vetenskap som är i fokus. Det får man konstatera efter att ha läst en hel radda Klimatvett-inlägg. Vetenskapsprofilen verkar bara vara en rökridå och således lär Klimavetts obefintliga källkritik knappast att rättas till framöver.

... och om Klimatvett bara vill vädra tänkbara alternativa hypoteser (hur knasiga de än är) så bör det förstås inte göras genom formuleringar som antyder att dessa "hypoteser" är sanningar medan peer review och empiri kan/bör förbises.


Referenser:

1.
Hunter, J. R. (2014).
Comment on “Sea-level trend analysis for coastal management” by A. Parker, M. Saad Saleem and M. Lawson.
Ocean & Coastal Management, 87, 114–115.
doi:10.1016/j.ocecoaman.2013.1

2.
Bates, N.R., Y.M. Astor, M.J. Church, K. Currie, J.E. Dore, M. González-Dávila, L. Lorenzoni,
F. Muller-Karger, J. Olafsson, and J.M. Santana-Casiano. 2014.
A time-series view of changing ocean chemistry due to ocean uptake of anthropogenic CO2 and ocean acidification.
Oceanography 27(1):126–141
http://dx.doi.org/10.5670/oceanog.2014.16.

3.
Wolfe, W.H., Martz, T.R., Dickson, A.G. et al.
A 37-year record of ocean acidification in the Southern California current.
Commun Earth Environ 4, 406 (2023).
https://doi.org/10.1038/s43247-023-01065-0

4.
Bates, N.R., Johnson, R.J.
Acceleration of ocean warming, salinification, deoxygenation and acidification in the surface subtropical North Atlantic Ocean.
Commun Earth Environ 1, 33 (2020).
https://doi.org/10.1038/s43247-020-00030-5

5.
Flecha, S., Pérez, F., García-Lafuente, J. et al.
Trends of pH decrease in the Mediterranean Sea through high frequency observational data: indication of ocean acidification in the basin.
Sci Rep 5, 16770 (2015).
https://doi.org/10.1038/srep16770

6.
Wu, H.C., Dissard, D., Douville, E. et al.
Surface ocean pH variations since 1689 CE and recent ocean acidification in the tropical South Pacific.
Nat Commun 9, 2543 (2018).
https://doi.org/10.1038/s41467-018-04922-1

7.
Osborne, E.B., Thunell, R.C., Gruber, N. et al.
Decadal variability in twentieth-century ocean acidification in the California Current Ecosystem.
Nat. Geosci. 13, 43–49 (2020).
https://doi.org/10.1038/s41561-019-0499-z

8.
Jiang, LQ., Carter, B.R., Feely, R.A. et al.
Surface ocean pH and buffer capacity: past, present and future.
Sci Rep 9, 18624 (2019).
https://doi.org/10.1038/s41598-019-55039-4

9.
Wang, Z., Tsementzi, D., Williams, T.C. et al.
Environmental stability impacts the differential sensitivity of marine microbiomes to increases in temperature and acidity.
ISME J 15, 19–28 (2021).
https://doi.org/10.1038/s41396-020-00748-2

10.
Yang, J., Zhang, Y., Chen, Y. et al.
Methods for reconstruction of paleo-seawater pH based on boron isotopes in evaporative depositional sequences: case study using the Cambrian–Lower Ordovician evaporite sequence in the Tarim Block, NW China.
Carbonates Evaporites 33, 717–726 (2018).
https://doi.org/10.1007/s13146-017-0402-1

11.
Shankle, M.G., Burls, N.J., Fedorov, A.V. et al.
Pliocene decoupling of equatorial Pacific temperature and pH gradients.
Nature 598, 457–461 (2021).
https://doi.org/10.1038/s41586-021-03884-7

12.
Spivack, A., You, CF. & Smith, H.
Foraminiferal boron isotope ratios as a proxy for surface ocean pH over the past 21 Myr.
Nature 363, 149–151 (1993).
https://doi.org/10.1038/363149a0

13.
Tali L. Babila et al. ,
Surface ocean warming and acidification driven by rapid carbon release precedes Paleocene-Eocene Thermal Maximum.
Sci. Adv. 8, eabg1025 (2022).
DOI:10.1126/sciadv.abg1025

14.
Quattrini, A.M., Rodríguez, E., Faircloth, B.C. et al.
Palaeoclimate ocean conditions shaped the evolution of corals and their skeletons through deep time.
Nat Ecol Evol 4, 1531–1538 (2020).
https://doi.org/10.1038/s41559-020-01291-1

15.
Kiessling, W., Aberhan, M. & Villier, L.
Phanerozoic trends in skeletal mineralogy driven by mass extinctions.
Nature Geosci 1, 527–530 (2008).
https://doi.org/10.1038/ngeo251

16.
Roper, C.D., Donelson, J.M., Ferguson, S. et al. Long-term preconditioning of the coral Pocillopora acuta does not restore performance in future ocean conditions.
Coral Reefs 42, 1079–1096 (2023).
https://doi.org/10.1007/s00338-023-02401-8

17.
Vázquez, V., León, P., Gordillo, F.J.L. et al.
High-CO2 Levels Rather than Acidification Restrict Emiliania huxleyi Growth and Performance.
Microb Ecol 86, 127–143 (2023).
https://doi.org/10.1007/s00248-022-02035-3

18.
Duygu S. Sevilgen et al. ,
Full in vivo characterization of carbonate chemistry at the site of calcification in corals.
Sci. Adv. 5, eaau7447 (2019).
DOI:10.1126/sciadv.aau7447

19.
Taryn Foster et al. ,
Ocean acidification causes structural deformities in juvenile coral skeletons.
Sci. Adv. 2, e1501130 (2016).
DOI:10.1126/sciadv.1501130

20.
Bouttes, N., Kwiatkowski, L., Berger, M., Brovkin, V., and Munhoven, G.:
Implementing a coral reef CaCO3 production module in the iLOVECLIM climate model,
EGUsphere [preprint],
https://doi.org/10.5194/egusphere-2023-1162, 2023.

21.
Comeau, S., Cornwall, C.E., DeCarlo, T.M. et al.
Resistance to ocean acidification in coral reef taxa is not gained by acclimatization.
Nat. Clim. Chang. 9, 477–483 (2019).
https://doi.org/10.1038/s41558-019-0486-9

22.
Riebesell, U., Zondervan, I., Rost, B. et al.
Reduced calcification of marine plankton in response to increased atmospheric CO2.
Nature 407, 364–367 (2000).
https://doi.org/10.1038/35030078

Allmän bonusreferens:
Scott C. Doney, D. Shallin Busch, Sarah R. Cooley, Kristy J. Kroeker
The Impacts of Ocean Acidification on Marine Ecosystems and Reliant Human Communities
Annual Review of Environment and Resources 2020 45:1, 83-112