Detta inlägg påbörjat för en hel månad sedan. Påmindes nu i mitten av december om dess halvfärdiga status och att det var närmast klart för publicering.
Vad menas med 20 i rubriken när det är tio?
Jo, en del av de tio frågorna inbegriper flera frågor. Inledningen här ovan bjuder också på en fråga.
Svar på den frågan är: Nej! Det är inte alls konstigt.
Det är nämligen frågan i sig som är konstig med tanke på de påståenden som föregår frågan och som är vilseledande. Svar på frågorna finns nämligen. Det är dock uppenbart att kaninhålet där Klimatvett huserar inte inbegriper den kunskapen. Annars hade ju Klimatvett varit självkorrigerande och inte fortsatt publicera felaktiga utsagor eller frågeställningar med formulering som insinuerar att svaren eller förklaringarna inte finns.
Det är känsla ändå inte säkert att Klimatvett-redaktionen själv ställer dessa frågor. Många av Klimatvetts inlägg bygger på reproducering av allehanda inlägg från andra klimatförvillarbloggar och jag har inte kollat huruvida det här inlägget bygger på sådan återanvändning.
Fråga ett består av tre frågor.
"Man" - som i rådande kontext enligt inledningen bör tolkas som experter och klimatforskare - påstår inte att jorden överhettas och har börjat koka. Graden av "katastrof" efter global medeltemperatur-ökning med 2°C är relativ och bör i egentlig mening definieras av Klimatvett. Klimatforskningen har vid upprepade tillfällen listat upp beräknade scenarier vid olika grad av medeltemperaturhöjning. Var klimatvett drar gränsen för vad som är katastrof eller bara allmän "försämring" av levnadsförhållanden är okänt.
Den ideala genomsnittliga globala medeltemperaturen är den som jordens nu existerande ekosystem är anpassade för. Så länge medeltemperaturen inte ändrar snabbare än respektive ekosystems evolutionära anpassningshastighet världen över är temperaturen ideal. När temperaturen ändrar för snabbt, så som nu sker, är det allt annat än en ideal situation.
Klimatvett frågar efter ett siffervärde. Det belyser redaktionens okunskap... eller bara medvetna vilja att så vetenskapsmisstro hos sina läsare. Med tanke på att klimatvett-redaktionen mig veterligen torde ha läst det här inlägget, samt eventuellt det här, får man spekulera i det senare alternativet angående alternativen okunskap eller medveten desinformation. Ett tredje alternativ är i och för sig självvalda skygglappar och bångstyrig fyrkantighet utan intresse för kritisk granskning av vare sig egna föreställningar eller vetenskaplig inferens.
Beviskravet på siffervärdets korrekthet är sten i glashus. Samtidigt som Klimatvett-redaktionen totalt blundar för peer review, dvs. den verifierbara vetenskapen, sväljer man falsifierbara påståenden ur förvillarbloggosfären med hull och hår.
Fråga ett var alltså helt onödig att ställa.
Ref. 1 - 10.
Fråga två inbegriper hela fem frågor så vitt jag kan notera!
Klimatvett ställer med andra ord sammantaget långt fler än tio "obesvarade" frågor.
Nåväl. Dessa fem är lika onödiga som resten.
På frågan om ideal CO2-halt i atmosfären är svaret detsamma som på frågan om den ideala medeltemperaturen. Ekosystemens och organismernas anpassning till en specifik CO2-nivå vilken påverkar tillvaron på flertalet sätt om den ändrar ovanligt snabbt.
Optimerad produktivitet för jordbruket är stabilitet och någorlunda god förutsägbarhet vad beträffar vädersystem och årstidsväxlingar.
Bäst för jordens totala grönska är en aningen snedställd fråga. Det är grönskans biodiversitet som spelar roll. Inte att jorden är så grön som möjligt ifall det innebär att grönskan utgörs av få växtarter. Snabbt ändrad atmosfärisk CO2-halt gynnar vissa växter varpå det resulterar i ett biodiversitetstapp och därmed utdöende vilket i sin tur ger ytterligare ekologiska kaskadeffekter. Jordens grönska är för övrigt inte enbart beroende av hög CO2-halt, utan även andra faktorer. Det påvisas av paleontologin och paleoklimatologin.
Bäst för människan är, återigen, det som är bäst för ekosystemen - dvs. stabilitet och förutsägbarhet.
Det fins inget siffervärde annat än valfri sifferexercis beträffande hastigheten i förändringen. Beviskravet är återigen paradoxalt nog närvarande.
Alla fem frågorna i fråga två var därmed alldeles onödiga.
"Man påstår" är ett aningen skumt påstående.
Vem "man" är står inte riktigt klart. under min många år långa klimatvetenskapskonsumtion av klimatrelaterade peer review-artiklar, sammanfattningar, forskarintervjuer och you name it kan jag inte dra mig till minnes att just "förorening" är ett ord som använts. Åtminstone inte i någon sådan omfattning att jag reagerat på dess existens.
Men jag kan mycket väl ha fel. Dessutom kanske det ibland används av en del journalister eller övriga andra- eller tredjehandsförmedlare som uttalar sig om klimat. Det vet jag i så fall inte så mycket om eftersom jag oftast tankar information ur hästens egen mun.
Faktum är att jag oftast ser ordet förorening nämnt av förvillarskaran precis i enlighet med den aningen sarkastiska undertonen i frågeställningen. Det luktar alltså fet halmgubbe om frågan.
Om det faktiskt används bör man ju fråga vad "förorening" i så fall betyder och hur det bör definieras i enlighet med rådande kontext. Klimatvett och övriga förvanskare vill måhända främst vilseleda mottagaren genom antydan att klimatforskningen jämställer CO2 med... vad vet jag?... kvicksilver, bly, dioxiner, klorföreningar och annat som som är direkt onyttigt i naturen.
Alla ämnen, även de nyttiga, kan bli skadliga när mängden blir så stor att deras effekt på sin omgivning leder till ändringar för biologin. Vi behöver salt, men om vi får i oss för mycket är det allt annat än hälsosamt. Vatten är livsviktigt. Åndå är det dödligt farligt om man hinkar in stora mängder på kort tid.
Vattenångan i atmosfären då? Varmare luft kan hålla mer vattenånga.
Eftersom vattenånga, mycket riktigt, är en potent växthusgas kunde man tänka sig att vattenångan liksom driver sig själv till ökad mängd.
Mer av växthusgasen vattenånga betyder uppvärmning vilket i sin tur ökar mängden vattenånga. Men om inte om hade varit om så skulle det förhållandet redan i planetens barndom orsakat helt andra klimatologiska effekter än vad som bevisligen är fallet. En sådan runaway-effekt finns helt enkelt inte. Det beror bland annat på vattenångans kortlivade existens i atmosfären. Så snart vattenångan kondenseras till vattendroppar upphör den vara växthusgas. Vattenånga kan alltså inte vara drivande och om vi plockade bort alla övriga växthusgaser skulle mängden vattenånga snabbt bli så liten att den inte kan värma planeten. Då har vi en isplanet.
Mengden vattenånga drivs alltså primärt av mängden övriga växthusgaser.
Fråga nummer tre är med andra ord bara dum och onödig.
Ref. 11.
Fråga fyra är två frågor.
Ännu en halmgubbe. Varken klimatforskare, IPCC eller ens "alarmisterna" säger att lilla istiden skulle vara att föredra.
I övrigt är svaret samma som på fråga två.
Fråga fyra var därmed också helt onödig.
För att både satsningarna på och användningen av fossil energi fortsättningsvis ökar i oförminskad takt.
Dessutom ökar markutsläppen (tinande permafrost, avverkningar, ökat antal bränder, osv.)
Fråga fem = onödig.
Ref. 12.
Ökningen i atmosfären skulle börja avta och upphöra för att sedan under lång tid sakteliga börja sjunka i enlighet med andelen CO2-upptag av hav och växter tills kolcykeln åter är balanserad.
Klimatvett vill ha en exakt siffra. Varför?
Och återigen... Klimatvett kräver bevis av "motparten" men vägrar se uppenbara vetenskapliga felaktigheter i de egna utsagorna.
Ref. 13.
Men svar på frågorna fem och sex finns ju.
Dessutom bör man ha i beaktande att alla stater också subventionerat fossil energi i stor skala vilket med motsvarande resonemang också är bekostat av alla skattebetalare. Det handlar alltså egentligen om att byta fot, inte om att lägga till ytterligare en kostnad.
Sedan får man intryck av att "jag" per automatik ska punga ut med 6711 € (om summan stämmer) om året de närmaste 25 åren vilket förstås inte heller är riktigt sant. Det ekonomiska systemet ser inte ut på det viset.
Men det oaktat är frågan i viss mån relevant och svaret är att mänskligheten kommer att tvingas se med nya ögon på vad livskvalitet egentligen är. Den är kanske inte fortsatt överkonsumtion av otaliga prylar vi inte behöver.
En motfråga är vad mänskligheten blir tungen att "betala" om klimatförändringen inte stoppas. I ljuset av det kan omställningskostnaderna vara rena vinsten. Men å andra sidan avfärdar Klimatvett all problematik av geologiskt snabb höjd global medeltemperatur och kommer därför inte heller att acceptera högre kostnader i sådant scenario.
Fråga sju var alltså i slutändan även den helt onödig.
"Får och får"... som man säger.
Om kampen för fred i världen är en global samordnad insats, varför får då vissa länder kriga?
Fråga åtta har faktiskt viss relevans. Den är inte helt onödig.
Men det finns väl ingen inom klimatforskningen - inte heller bland "klimatalarmisterna" - som tycker att något land ska få pumpa ut CO2 i obegränsad mängd?
Så frågan blir i slutändan trots allt lite onödig eftersom den inte är ett egentligt argument för förvillarskarans syfte.
Fråga nio är två frågor.
Vad?
Ska inte var och en ta hand om så mycket som möjligt i enlighet med Parisavtalet?
Fråga nio är irrelevant.
Fråga tio är två frågor.
Bara ena polen "borde" ha det enligt forskningen, nämligen Arktis. Arktis har också mycket riktigt närmare fyra gånger snabbare uppvärmning än det globala medeltalet.
Antarktis är en annan, och långt mer komplex, femma på grund av hur det omkringliggande havet och dess strömmar ser ut. Klimatforskningen har alltså inte alls räknat med samma omedelbara medeltemperaturhöjning på Antarktis som i Arktis.
Ref. 14 - 16.
Intresset att faktiskt ta reda på tillgänglig kunskap, data och fakta är med andra ord fortsättningsvis obefintligt hos Klimatvett-redaktionen.
Referenser:
1.
Li, G., Törnqvist, T.E. & Dangendorf, S.
Real-world time-travel experiment shows ecosystem collapse due to anthropogenic climate change.
Nat Commun 15, 1226 (2024).
https://doi.org/10.1038/s41467-024-45487-6
2.
Ribeiro, S., Limoges, A., Massé, G. et al.
Vulnerability of the North Water ecosystem to climate change.
Nat Commun 12, 4475 (2021).
https://doi.org/10.1038/s41467-021-24742-0
3.
Ling, S.D., Keane, J.P.
Climate-driven invasion and incipient warnings of kelp ecosystem collapse.
Nat Commun 15, 400 (2024).
https://doi.org/10.1038/s41467-023-44543-x
4.
Lang, W., Zhang, Y., Li, X. et al.
Phenological divergence between plants and animals under climate change.
Nat Ecol Evol (2024).
https://doi.org/10.1038/s41559-024-02597-0
5.
O'Reilly, C., Alin, S., Plisnier, PD. et al.
Climate change decreases aquatic ecosystem productivity of Lake Tanganyika, Africa.
Nature 424, 766–768 (2003).
https://doi.org/10.1038/nature01833
6.
Kabel, K., Moros, M., Porsche, C. et al.
Impact of climate change on the Baltic Sea ecosystem over the past 1,000 years.
Nature Clim Change 2, 871–874 (2012).
https://doi.org/10.1038/nclimate1595
7.
Harris, G.M., Sesnie, S.E. & Stewart, D.R.
Climate change and ecosystem shifts in the southwestern United States.
Sci Rep 13, 19964 (2023).
https://doi.org/10.1038/s41598-023-46371-x
8.
Kazenel, M.R., Wright, K.W., Griswold, T. et al.
Heat and desiccation tolerances predict bee abundance under climate change.
Nature 628, 342–348 (2024).
https://doi.org/10.1038/s41586-024-07241-2
9.
Henrique M. Pereira et al.
Global trends and scenarios for terrestrial biodiversity and ecosystem services from 1900 to 2050. SCIENCE. 25 Apr 2024. Vol 384, Issue 6694, pp. 458-465
10.
Mark C. Urban.
Climate change extinctions.
SCIENCE. 5 Dec 2024, Vol 386, Issue 6726, pp. 1123-1128
11.
Soden, B. J., and I. M. Held, 2006:
An Assessment of Climate Feedbacks in Coupled Ocean–Atmosphere Models.
J. Climate, 19, 3354–3360,
12.
13.
Zeke Hausfather.
Will global warming 'stop' as soon as net-zero emissions are reached.
Carbon Brief 2021.
14.
Rantanen, M., Karpechko, A.Y., Lipponen, A. et al.
The Arctic has warmed nearly four times faster than the globe since 1979.
Commun Earth Environ 3, 168 (2022).
https://doi.org/10.1038/s43247-022-00498-3
15. Sang-Yoon Yuun et al.
The internal origin of the west-east asymmetry of Antarctic climate change.
16.
Bracegirdle, T.J., Caton Harrison, T., Holmes, C.R. et al.
Antarctic extreme seasons under 20th and 21st century climate change.
npj Clim Atmos Sci 7, 276 (2024).
https://doi.org/10.1038/s41612-024-00822-y
